Efter alla motgångar – Jenny Larsson har gjort comeback

Efter ett och att halvt års skadefrånvaro var Jenny Larsson tillbaka i tävling igen i lördags. I det italienska bergen körde hon i mål som tvåa över de 35 kilometerna – i ständig uppförsbacke.

Långloppsåkaren från Luleå, Jenny Larsson, tävlade för första gången på ett och ett halvt år i lördags.

Långloppsåkaren från Luleå, Jenny Larsson, tävlade för första gången på ett och ett halvt år i lördags.

Foto: Jesper Sandberg

Längdskidåkning2022-09-28 18:30

Det var den 27 mars 2021 som Jenny Larsson tävlade senaste gången i det 100 kilometer långa Årefjällsloppet i Ski classics. Hon tog sig i mål men hon var påverkad av smärta i handen, en smärta som hade gjort sig påmind redan under Vasaloppet några veckor tidigare.

Sporten har vid flera tillfällen berättat om hennes krokiga väg tillbaka från den handskada hon drabbades av. Om motgångar och bakslag, om felaktiga diagnoser och operationer.

Men nu är hon alltså tillbaka. Och det med besked.

– Formen känns över förväntan. Det är klart att det är väldigt långt kvar till där jag har varit men jag hade förväntat mig att det skulle kännas värre, säger Jenny Larsson.

Banprofilen i loppet La Venosta Skiroll var brutal. Med start i Glorenza på 907 meters höjd väntade en 35 kilometer lång stigning till Melago på 1913 meters höjd.

I mål var Larsson tvåa på sina rullskidor, endast slagen av teamkamraten, norskan Alnes Anikken Gjerde som vann loppet på en timme, 54 minuter och 47 sekunder.

– Att "bara" vara två minuter efter henne är jag nöjd med. Anikken har ju en jättebra sommar bakom sig träningsmässigt är väldigt stark, säger Larsson och fortsätter:

– Framförallt är jag nöjd med hur det kändes. Jag hade bra återhämtning och kunde pusha mig och jag orkade verkligen ta ut mig och det brukar jag bara kunna när jag är i bra form.

Larsson har befunnit sig i italienska Lavazé tillsammans med sitt nya norska lag Team Ragde Charge sedan förra veckan.

– Jag började ställa mig på rullskidor i mitten på juli, dock väldigt försiktigt. Sedan började jag åka mer i augusti och då var det en del smärta i handen. Hade någon sagt till mig då att jag skulle tävla i mitten på september, då hade jag absolut inte trott på det, säger hon.

Men mitt i allt var det som att allt släppte och hon kunde börja ösa på och öka träningsmängden markant.

– Det gick verkligen från noll till hundra på det första lägret med teamet i norska Lyngdal i mitten på augusti. Sedan dess har det inte kommit något bakslag heller, och det tackar jag för.

Under torsdagen landar hon i Luleå där umgänge med familjen väntar. Förhoppning är även att vara med på några träningspass på Piteå Elits läger i Piteå nästa vecka. Därefter väntar ett nytt läger med Team Ragde Charge på Mallorca i slutet av oktober.

Sedan väntar snösäsongen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!