Man brukar säga att katten har nio liv. Frågan inför mötet med Falun var om Kalix Bandy skulle vara värre med minst tio liv?
Nej, blev svaret på den frågan!
Förra säsongen klarade de att ta in fyra mål på Ljusdal. Och det med råge. Och före det så har Kalix kvalat sig kvar flera gånger.
Men de allsvenska lagen har blivit bättre tack vare en enda allsvenska och därmed tuffare motstånd.
Och det fick Kalix erfara nu.
Ett Kalix som inte övertygat under säsongen.
Laget har varit för ojämnt och nyförvärven har inte levererat som förväntat.
De två ryssarna Alexey Sadovsky och Anton Voronchikhin är inte några bärande spelare. Detsamma gäller finske Tuomas Likkonen. Man hade kunnat förvänta sig mycket mera av alla tre.
Dessa tre lär även försvinna till nästa säsong.
Den klart lysande stjärnan i årets Kalix Bandy har utan tvekan målvakten, Björn Hellman, varit.
Av utespelarna är det egentligen ingen som övertygat rejält.
En av dessa är Johan Sundquist som efter den senaste skadan (hjärnskakningen) inte varit så dominant i spelet som tidigare. Han har visserligen gjort ett antal mål, men många har kommit på fasta situationer.
Frågan är också hur många som slutar till nästa säsong?
Efter matchen mot Falun ville ingen prata om sådana saker. En av dem var Olov Englund.
– Det tar vi senare. Men det är klart att man lägger ner mycket tid på bandyn.
Ett dilemma är att det inte finns så många bandyspelare att plocka in från orten.
Samtidigt har det visat sig väldigt svårt, för att inte säga nästan omöjligt, att få hit svenska spelare söderifrån.
När det gäller tränarbiten har Kalix nu kört med folk från egna led alltför länge, kan tyckas.
En kraft utifrån skulle kunna vara den injektion som klubben behöver för att lyfta.
I vilket fall som helst har Kalix Bandy en tuff väg att vandra för att nå eliten igen.