Minns ni 1993? Det galna slutspelet, då Luleå mirakulöst krånglade sig hela vägen till SM-final, via flera segrar i sudden death. Att avgöra en slutspelsmatch på övertid är få förunnat. Lasse Hurtig avgjorde tre och begreppet "Hurtig-rutten" infördes på sportsidorna över hela landet.
Luleå Hockey har haft många slutspelskungar genom tiderna. Hurtig, naturligtvis, men det är inte alltid målen som föder hjältar. "Skuggan" Nilssons smärtsamma skottäckning i den fjärde SM-finalen mot Frölunda, Thomas Berglunds anti-tekning i samma match, Jarmo Myllys febertopp mot Modo 2001...
Senast var det Robin Jonsson som klev fram.
Inte ett mål under grundserien, men i sista och avgörande matchen i kvartsfinalen mot Djurgården i fjol var det han som sköt Luleå till SM-semi.
Överraskande? En smula. Fullt logiskt? Absolut. Slutspelet är de skäggigas, de tandlösas och de trasigas största högtid. Vi på NSD vet det, därför storsatsar vi med den här bilagan som start på vad vi tror kan bli ett slutspel som fastnar i den norrbottniska idrottshistorien på samma sätt som en stövel i en blötmyr.
Luleå Hockey har gjort en fantastisk säsong. Laget slutade etta i grundserien, släppte in överlägset minst mål och tog fler poäng än något Luleålag gjort förut.
Detta - det är ingen liten bedrift - lyckades laget med utan ett powerplay, utan ett boxplay och utan att kunna göra mål.
Man lyckades med det trots att fyra av lagets största stjärnor - Cam Abbott, Niclas Wallin, Johan Fransson och Johan Harju - var och en på sin kant och av olika anledningar har underpresterat.
Det negativa? Ingen kommer att komma ihåg det här lagets bedrifter i april.
Det positiva? Ingen kommer ihåg det som var bedrövligt heller.
Det är dags för ishockeyns allra smutsigaste ädlingar att kliva fram. Det är dags för slaget om riket, prinsessan och Le Mats pokal. Vem som blir kungen av slutspels-Sverige? Tro det eller ej, men jag vet faktiskt inte. Däremot har jag mina aningar...
Luleås backsida ser ut som ett av fundamenten till Berlinmuren. Luleås forwards täcker skott som om det fanns en blåmärkesbonus i laget. Sebastian Meijer har bättre räddningsprocent från tekningscirkelns övre kant än vad Johan Gustafsson har från målgården - och då släpper Luleås målvakter ändå in mindre än två mål per match.
Det är ett försvar värdigt det kalla kriget.
Och försvar vinner mästerskap.
Ingen spelare definierar Luleås försvar bättre än Niclas Wallin. Luleås lagkapten har, på grund av efterhängsna problem efter en hjärnskakning, bara spelat drygt 30 matcher den här säsongen, men en sak står ändå klar: Han är allt det som Luleå Hockey hoppats på. Wallin har bara varit inne på sex mål bakåt. Wallin ligger plus elva i plus/minus-statistiken.
Wallin är ett svart hål i egen zon. Så fort motståndarforwards kommer nära honom försvinner dem.
Ingen spelare kommer att bli viktigare för Luleås slutspelsfacit.
n n Framåt är det mesta oskrivet. Det finns något där, något som börjat vakna nu när grundserien rämnar och förvandlas till stoft och aska.
Något förhistoriskt, med huggtänder som dryper av gift och syra.
Vi vet bara inte vad det är ännu.
Inget lag i det här landet kan utmana Luleå Hockey när det kommer till gamla kärnvärden som arbetsmoral, offervilja och envishet.
Det räcker till final.
Mitt tips är att Brynäs kommer att stå för motståndet och i det laget finns det tillräckligt mycket offensiv briljans för att dyrka upp Luleås defensiv.
Där och då kommer Luleå Hockey att behöva en Lars Hurtig. Platsen är öppen.
Domens dag är snart här. Vem ska leda Luleå Hockey in i det eviga ljuset?