Ett brons som smakade guld.
Så kändes faktiskt Charlotte Kallas första VM-medalj i Lahtis.
Det började med att hon såg oerhört stark ut på den klassiska delen. Ett tag trodde jag nästan att hon skulle lämna Björgen och alla de andra bakom sig.
Sen kom fallet...
...och Kalla tvingades jobba för att komma i kapp.
Jag säger inte att guldet försvann där. Men det gick nog en hel del energi – både mental och fysiskt – till att jobba sig i kapp.
Väl i skejtdelen hamnade Kalla bakom en rätt formsvag Heidi Weng. När Björgen och succéfinskan Krista Pärmäkoski stack kunde inte Kalla svara.
Fast bakom Weng, med ben som inte riktigt orkade med tätduons mäktiga ryck, fick hon sikta in sig på bronset.
Väl över mållinjen var det lycklig – och lättad – Charlotte Kalla som sträckte armarna i vädret.
Vilken makalös prestation.
Från skada och hjärtflimmer till formtopp och VM-medalj. Allt inom en och samma säsong.
Stina Nilsson i all ära. Just nu är det ingen tvekan om vem som är svensk skiddrottning.
Det bästa av allt? Mästerskapet har bara börjat.
Charlotte Kalla blir livsfarlig på tio kilometer klassiskt på tisdag.
Då tror jag till och med att Björgen får se upp.
Till sist. Jublet när Krista Pärmäkoski korsade mållinjen som tvåa var så mäktigt och så öronbedövande.
Erkänn att även ni hoppades på finskan på sista varvet.