Luleå Basket blev klart för SM-final i fredags. I måndags följde Udominate efter och den enda överraskningen är att de obesegrade grundserievinnarna faktiskt förlorade en match mot Telge. Nu är allt upplagt för drömfinal, ettan mot tvåan – om det inte vore för att Udominate är så överlägset.
Kolla bara på resultaten från säsongens möten: 54–77, 63–80, 67–73, 71–73, 57–70. Lagen har mötts tre gånger i grundserien och dessutom två gånger i Eurocup. På de totalt fem matcherna har Udominate snittat seger med lite drygt tolv poäng – och bara en gång har Luleå Basket gjort över 70.
En snöboll i masugnen. En dry martini i näven på Dean Martin. En halvkroppsförlamad renkalv iförd t-shirt med trycket ”Rödluvan Rules” insläppt i varghägnet på Kolmården. Alla har de större chans att klara sig med äran i behåll än Luleå Basket.
Inte fasen blir det något fjärde guld i följd. Udominate är för bra. Det var länge sedan en finalserie kändes så avgjord redan på förhand.
Säger alla.
Varpå jag blir en smula allergisk.
Jag har en tendens att utveckla eksem och börja nysa så fort jag ställs inför en absolut sanning, framför allt inom idrott. Visst, jag ska inte göra mig dummare än jag behöver, en mediokert tränad gråsäl kan räkna ut att Udominates trupp innehåller fler klasspelare än Luleås med hjälp av vänsterfenan och en hink strömming – men det där bara är halva sanningen av vad som skapar vinnande lag.
Det går inte att säga att något är säkert. Det går däremot att peka på sannolikheter för olika scenarier. Luleå Baskets chans är inte stor. Men den finns där, någonstans i hålrummet mellan ”otroligt” och ”omöjligt”.
Masugnen kan slockna. Dean Martin hade kunnat bli sugen på en öl istället. Vargarna kan vara nymatade – och renkalven kan ha rabies.
”Det finns inget svårare än att leda med 3-0 i hockey”, sägs det, och även om det är en styggelse till talesätt så saknar det inte relevant innehåll. Ett överlägset lag kan också drabbas av problem, av osäkerhet, av interna stridigheter och energiläckage. Vi har sett det hända förr, vi kommer att få se det hända igen.
Kommer det att hända i damernas SM-final 2017? Det vet jag inte. Men om det händer vet jag ungefär hur det kommer att se ut.
Udominate är ett stjärnlag, ett av de bästa som setts i svensk basket någonsin. Men det betyder inte att det är felfritt. Det finns frågetecken kring försvarsspelet, brister i samarbetet mellan guarder och långa spelare under egen korg, som går att utnyttja. Det där är inte så konstigt, serbiska coachen Tamara Ruzic fick sparken i november och Mikael Blomqvist har säkert fått jobba hårt för att sätta den prägel han vill ha på laget. Men har han hunnit?
Och då är ändå det spelmässiga bara en del av ekvationen.
Att spela SM-final, så nära det ultimata målet, är inte lätt oavsett hur styrkeförhållandena mellan lagen ser ut. Att göra det som monumental, brutal, fenomenal favorit är ännu svårare. Det kan räcka med att Luleå Basket gör något som överraskar, som inte fanns med på coachens genomgång, för att det ska sprida sig osäkerhet i Udominates stjärnfyllda trupp. Coachen hade fel den här gången – vad har han mer fel om? Ska jag verkligen rotera på det här sättet i försvar? Borde jag inte ta fler skott i anfall? När väl osäkerheten fått fäste, när spelarna börjat göra som de själva tycker istället för som laget kommit överens om, är det svårt att bryta förbannelsen – det räcker att titta på årets Luleå Hockey för att se hur illa det kan gå.
Och vips står han där, godmodigt leende, lätt rosa i ansiktet av anspänningen, som han gjort så många gånger förr. I bakgrunden, medan Anna Barthold klipper ner nätet från korgen och laget firar nedanför henne.
Luleå Baskets coach David Visscher tog sitt första SM-guld med 08 Stockholm 2001 – sedan dess har det blivit fyra till som huvudansvarig för Plannja. Udominates duo Mikael Blomqvist och Bo Ågren-Malm har vunnit sammanlagt noll (0) titlar. Har de vad som krävs för att inte luras av den vinstvane prästsonen från Long Island? Jo, visst, laget, det kan räcka – men säkert är det inte.
Visscher – säger de som var med, själv hade jag bara just lämnat gymnasiet när Lars Mosesson värvade 08 Stockholms mästartränare direkt efter guldet 2001 – har mycket gemensamt med Jens Tillman i sin coachgärning. Han är kanske inte den skarpaste taktiska kniven i basketlådan men han är en titan när det kommer till att få sina lag att prestera bäst när det gäller som mest.
– Om jag har en plan? Hahaha, tacka fasen för att jag har en plan – men vill jag att den ska stå i tidningen? Den tjänsten vet jag inte om jag vill göra Udominate, säger Visscher, som faktiskt gjort exakt den här resan tidigare.
– När vi vann med 08 hade vi på pappret bättre lag emot oss i framför allt semifinalen, när vi mötte Plannja.
Ett stjärngäng som alla trodde skulle vinna.– Exakt, Plannja hade hur mycket talang som helst, det var ett av deras bästa lag någonsin, hela Sverige trodde att de skulle slå ut oss på halvfart och sedan slå Norrköping också. Men när de väl kom in i matchserien var de inte förberedda.
På vilket sätt?– De hade inte konditionen, de hade inte en klar taktik, de hade så många vapen att de inte riktigt visste vilket de skulle använda när. Sen slog vi Norrköping med 3–0 i finalen och till och med efter den sista matchen hävdade de att de var det bästa laget...
Det låter exakt som nuvarande situation, fast det skiljer ett och ett halvt decennium, eller i alla fall exakt så som Luleå Basket hoppas att den ska utveckla sig.
– Vi måste ha en bra plan, vi måste veta vilka som är deras svagheter och vi måste spela för att utnyttja dem. Att bara gå ut och spela som om vi vore det bättre laget… Det skulle vara en felaktig analys, säger Visscher.
Så du håller i alla fall med om att ni inte är det?– Jag litar till hundra procent på mitt lag, ingen ska tro något annat. Men den som vill vinna måste både vara ödmjuk och göra korrekta bedömningar. Udominate har mer talang i sitt lag – men det är inte det samma som att säga att de kommer att vinna finalserien.
Visscher hyllar sammanhållningen i sitt lag, viljan att kämpa inte bara för sig själv utan också för kompisen bredvid. Det där skapas till viss del av spelarna själva men också, visar det sig, av min chef.
– Ett av våra starkaste kort är Peter Lindvall. I sin basketblogg har han ifrågasatt lagbygget, truppen, värvningarna, allt – hela året. Om det finns någon som personifierar vår motivation så är det han. Vi vill bevisa att vi är tillräckligt bra.
Så pass.– Hahaha, jag har inget agg mot Peter, jag gillar honom, och det är klart att han har en tanke bakom sina analyser och kan backa upp dem. Men det spelar ingen roll – han petar på oss, och petar man på ens familj så känns det i hjärtat.
Till slut kommer den här finalserien att handla om en enda sak: Kan Luleå Basket spela tillräckligt bra för att få in en kil i Udominates överlägsna fasad – och sedan fortsätta spela tillräckligt bra för att hela fasaden ska krackelera, rämna och falla ner i ett moln av damm?
Som sagt, det här är idrott – det finns inga säkra svar.
Inte ens hos David Visscher.
– Vi har förvisso inte materialet för att jag ska kunna säga bombsäkert att vi vinner – men vi är definitivt inte så dåliga att vi saknar chans. Det handlar om att vara förberedd, inte bara rita upp ett spel på en taktiktavla, utan att ha förankrat det genom att träna konsekvent och koncentrerat på dem under längre tid.
Vilket jag antar att ni gjort.– Naturligtvis. De har sina drag som de spelar, det finns motdrag som vi kan göra och beroende på vilket lag som lyckas bäst med att bryta motståndarens mönster får serien olika utgång. Vi kanske måste lyckas lite bättre än dem, eftersom de har lite mer talang, men det är långt ifrån en omöjlig uppgift. Vi har ett lag som kämpar hela tiden, vi krigar in i det sista för varandra – och det är inte så lätt att skapa den känslan i ett lag. Det kan räcka väldigt långt.