En presskonferens med skidlandslaget går alltid till på ungefär samma sätt.
Åkarna kallas in till ett långt podium.. De mest anonyma brukar hamna ytterst – de givna stjärnorna i mitten.
För två år sedan var den lysande stjärnan Mathias Fredriksson. Han intog en självklar central position och svarade världsvant på alla frågor.
Längst ut till vänster satt junioren Kalla. Det var hennes första framträdande på den stora scenen och det såg ut som om hon sökte styrka hos den äldre och mer rutinerade Lina Andersson.
Till sist kom turen att svara på frågor till 19-åringen från Tärendö. Nervöst satt hon på sina egna händer och försökte mest svara ungefär som Lina hade gjort stunden innan.
Jag minns den presskonferensen väldigt väl.
Vi var alla förväntansfulla på vad den där tjejen var kapabel till när motståndet bestod av den samlade senioreliten.
Vi vet alla hur den sagan slutade. Kalla kom sjua och svensk skidåkning har liksom inte varit sig lik igen.
Så sitter vi här igen, redo för en ny presskonferens med landslaget i Gällivare.
Åtta åkare radas upp vid det långa podiet och längst ut till vänster hamnar Jenny Hansson från Liikavaara, inte lika blyg som Kalla var för två år sedan, men ändå en bifigur. Det är inte för att höra hennes röst som alla journalister är här.
Nej, vi vill naturligtvis höra vad hon i mitten har att säga.
Den självklara centralfiguren.
Vår nya världsstjärna.
Charlotte Kalla.
Det handlar om tre meter podium – och allt är förändrat.
Då var hon bara en lovande junior som var med för att se och lära. Ingen begärde något av henne. Allt var egentligen bara en bonus. Att hon slutade sjua var bara helt galet och ingenting som någon hade kunnat förutse.
Nu är läget ett helt annat.
I dag är Charlotte Kalla åkaren som arrangörerna bygger hela sitt arrangemang kring. Nu ska publikrekord slås och alla kommer naturligtvis till spåret med samma önskan: att se Kalla överst på prispallen.
Så kan det naturligtvis bli – men själv vägrar hon att prata om resultatmål.
Jag tror det där är en mental grej. Siktar man på att komma topp tre och råkar sluta 17 kan det bli en mental knäck. Nu säger Kalla istället att hon bara fokuserar på sin egen åkning.
– Känns den bra så är jag nöjd. Sedan kan jag inte rå för om tjugo åkare har blivit jättemycket bättre under sommaren.
Det ska hon nog inte oroa sig för allt för mycket. Banan passar henne, stilen är hennes och formen sägs vara god. För mig låter det som om Kalla slutar bland de fem bästa.
Sedan beror det där sista på hur åkarna ligger till formmässigt just nu.
Ett mästerskapsår är alltid lite lurigt. Ingen åkare har planerat sin träning för att vara som bäst här i Gällivare. Det är VM i Tjeckien som gäller. Och Tour de Ski. Allt annat är bara en lång förberedelse.
Eller som Kalla säger:
– Det är ju inte den här tävlingen som man kommer minnas mest när säsongen är slut.
Nej, det får vi verkligen hoppas.
Jag är fullt nöjd med att hon ger ett tydligt besked att hon redan nu hör hemma där uppe i den yppersta världseliten.
Sedan är jag nyfiken på att se hur hon klarar av pressen. Än så länge har Charlotte Kalla bemästrat alla utmaningar hon ställts inför. Inget hinder har varit för stort. Men att tävla på hemmaplan som den givna superstjärnan är en ny erfarenhet.
Men naturligtvis tror jag att hon bemästrar det också.
Stödet lär i alla fall bli enormt. Från byn Tärendö kommer en hel buss med galna supportrar och där sitter naturligtvis mamma, pappa och systrarna. Men hela Gällivare lär nog skrika sig hesa för att hjälpa Kalla att klara backarna någon tiondel snabbare och besegra både Virpi Kuitunen och Marit Björgen.
Apropå Kuitunen. Börjar ana mig till en rivalitet mellan henne och Kalla. Först tog finskan udden av Kallas mäktiga ryck i Tour de ski, det som blivit klassisk svensk idrottshistoria.
– Charlotte var inte så stark som det verkade. Det var jag som var usel. Jag vet att hon såg ut som en raket, men så snabb var hon verkligen inte.
Och på frågan om vem som blir hennes svåraste konkurrent i vinter:
– Jag vet vad ni vill att jag ska säga, men jag kan inte säga det...
Kallas kontring var sylvass. På frågan vilka som blir hennes svåraste konkurrenter i vinter svarade hon:
– Anna Haag, Britta Norgren och Jenny Hansson
Sug på den!
Apropå Björgen. För fyra år sedan var också Kalla på plats vid världscupstävlingarna i Gällivare. Inte som åkare, utan som funktionär.
– Jag fick följa åkarna från målområdet till dopningskontrollen. Och jag drog vinstlotten, för jag fick följa Marit Björgen. Det var häftigt.
För hon var Kallas idol.
– Hon var ung och cool och tränade stenhårt. Och hon är fortfarande cool, säger Kalla och ler.
Förmodligen fortfarande en idol, men i så fall en idol som bör vara riktigt orolig för sin supporter.
För det här är säsongen då Kalla ska ta det sista steget och bli bäst i världen.