Det var en underlig känsla att komma in i omklädningsrummet efter matchen. Firandet var återhållsamt, inbundet, det var fler försiktiga leenden än armar i luften.
Niklas Olausson sa:
- Vi har haft problem, det är inget att hymla om, vi har inte kommit upp i prestationen de senaste matcherna - men det gör vi i dag. Det här var jätteviktigt.
Observera: Olausson säger "vi har inte kommit upp i prestation", inte "vi har haft en massa skador". Det var som att alla de där trasiga lagkamraterna - Cam Abbott, Johan Fransson, Simon Hjalmarsson, Janne Sandström, Kim Karlsson, Lukas Kilström - inte existerade i hans värld.
Anledningen till att Luleå förlorat de två senaste var att man spelat dåligt.
Anledningen till att Luleå vann i lördags var att man spelat bra.
De tycker att de ska vara ett topplag, där nere i omklädningsrummet, spelarna beter sig i alla fall så.
Och trons makt kan ju förflytta berg.
Det blev en match som skräddarsydd för Halloween. En splatterfest i tre akter, med ryggrad (första perioden), hjärna (andra) och hjärta (tredje).
Till slut var det en monsterräddning och en magisk passning som avgjorde.
Ju mer vi sett av säsongen har det blivit uppenbart att det är Niklas Olausson - inte Johan Harju, nu är det bara två spelare i elitserien som gjort fler mål - som har varit Luleås Hockeys stora problem.
Mannen som skulle bli stjärncenter, mannen som klarade av både att anpassa sig till elitserien och att gå ner tio kilo i vikt utan att påverkas, har sett ut som en skugga av sitt forna jag. Hans passningar, ett av Luleås viktigaste vapen de senaste säsongerna, har inte funnits där.
Varför? En del av anledningen finns i Linköping nu för tiden.
- Pär Arlbrandt vill nog ha mer puck i uppbyggnadsfasen, han tar gärna upp den genom mittzon. Harju vill snarare ha pucken djupt nere i deras zon och skjuta direkt, det har varit en omställning för mig, berättade Olausson.
Det är ingen slump att både Harju och Olausson har varit betydligt bättre sedan Luleåtränarna splittrade på dem.
# Johan Harju har fått en bättre lekkamrat i Ville Viitaluoma, en center som kan täcka pucken och vänta tills målskytten hittat en yta vid bortre stolpen.
# Niklas Olausson får mer tid för sina tricks när Sami Sandell hjälper till med puckbehandlingen i mittzon och vid sargerna.
Det var just de detaljerna som skapade Luleås mål mot Skellefteå.
Det här laget är inte färdigt att spela för medaljerna ännu.
Det finns fortfarande detaljer - powerplay, skador, spelet i egen zon - som tränarna måste hitta lösningar på för att öka marginalerna under matcherna.
Men fram tills dess har spelarna i alla fall bevisat en sak för sig själva.
När spelet stämmer finns det väldigt få lag som kan tävla med Luleå Hockey.
Mer än så kan man inte hoppas på från ett derby.