I matchen mot Skellefteå, som bevisligen kom med bra form med tre raka segrar inför derbyt, fanns det bara ett lag på banan i den första perioden. Det tog hela dryga 13 minuter innan västerbottningarna kunde skjuta sitt första skott på mål. En enkel historia från dålig vinkel som Jesper Wallstedt kunde parera med benskyddet.
Luleå var så bra i spelet att vi kan slå fast att materialförvaltaren Peter ”Greppa” Åström hade hållit nollan i den första perioden. Hemmalaget var så överlägsna att värvningen av Joel Lassinantti kändes onödig.
Dock storspelade gästernas Arvid Söderblom i målet och höll kvar Skellefteå i matchen. I den andra perioden fick dock Jesper Wallstedt visa klassen när Skellefteå kom ut och var det bättre laget. "Greppa" var nog nöjd att han stod i båset och blandade sportdryck då.
Så klart kom Luleås ledningsmål mitt i Skellefteås bästa period i matchen. Niklas Olausson stod för ett Skalle-Per-skutt framför målet och kunde på något sätt styra in pucken med en oklar kroppsdel.
Sedan är det är en gåta att Luleå kan vara så usla i den tredje perioden. Det är inte okej att komma ut i ledning och bara slå av på allt. Passivt, korta anfall och allmänt virrigt i egen zon.
Skellefteå sköljde över Luleå och stod också en välförtjänt kvittering. När sedan gästerna fick chansen i spel fem mot tre var det Jesper Wallstedts tur att rädda sitt lag. Efter en trippelräddning med ett efterföljande stolpskott av Joakim Lindström kunde stormen redas ut. Den gången.
Efter ett ologiskt ledningsmål av Einar Emanuelsson kom en logisk kvittering av gästerna och därmed var Skellefteås seger efter straffar inte orättvis. Sviten på sju raka hemmasegrar för Luleå är därmed bruten.
Angående David Rautio kan jag tycka att det blev en dyster sorti från klubben. Dels för att han är en genuin Luleåprodukt med sammanlagt nio säsonger i A-laget, dels, och framförallt, att han inte fick en ordentlig avtackning av varken föreningen eller av fansen. Jag är fullt övertygad om att fansen hade velat avtacka honom med ett tifo och stående ovationer.
Kanske och förhoppningsvis, om det visar sig att Rautio väljer att lägga plockhandsken på hyllan efter säsongen, kan han få en värdig avtackning endera i samband med en slutspelsmatch i år eller i inledningen av nästa säsong – inför publik.