Det är roligt att vara först. Att bryta ny mark är inte bara inspirerande, det är också i någon mån enkelt eftersom det finns så många öppna dörrar att promenera genom, så många lågt hängande frukter att plocka. Helt självklara saker som eget omklädningsrum, istider i den stora hallen, vettig ersättning och tillgång till klubbgymmet är plötsligt konkurrensfördelar – utan att det tarvar någon vidare ansträngning.
Men det kommer en dag när det krävs stege för att nå frukterna, lite kofotsarbete för att ta sig genom dörrarna. Då är det inte dumt att ha en tydlig organisation på plats som kan fortsätta utvecklingsarbetet i klubben.
Brynäs har Erica Grahm. Nyvakna Frölunda har Kim Martin Hasson. Luleå Hockey har misslyckats.
Inget kan ta ifrån klubben att den satte ribban för hockeyspelande damer i Sverige. Men vad har hänt efter det? Luleå Hockey har varit en av favoriterna att vinna SM-guld varje år sedan man tog över verksamheten från Munksund/Skuthamn. Det är man inte i år.
Istället är lagbygget sämre än någonsin – mycket tack vare att klubben inte satsat som man borde ha gjort. Var är sportchefen som stöttar tränare Forsberg? Fredrik Glader skriker efter ett kontraktsförslag och det finns fler namn att rada upp om den statusförlusten känns för stor.
Poängskörden säsongen 2021/2022 är den sämsta som klubben skrapat ihop i SDHLs grundserie. Det är fullt logiskt, med tanke på att laget också är det sämsta. Spetsen är tunnare än vanligt, bredden är smalare än vad som kan krävas och det har naturligtvis slitit oerhört hårt. Nu ska man för första gången in i ett slutspel där konkurrenterna både har bättre spelare och är bättre förberedda.
Det är mycket möjligt att det här laget står för mirakel, att enskilda spelare står för övermänskliga, utomjordiska insatser som på något sätt räddar ansiktet på de ansvariga i föreningen. Såna kvalitéer finns i truppen – men det ska och får inte skymma verkligheten.
Mälarhöjden/Bredäng. IK Göta. Segeltorp. Hammarby. Det finns många exempel på klubbar som dominerat svensk ishockey för att sedan försvinna in i skuggorna.
Luleå Hockeys organisation har misslyckats med att ersätta stjärnor som Karvinen och Nordin.
Luleå Hockeys organisation har misslyckats med att locka svenska utvecklingsbara spelare till klubben.
Luleå Hockeys organisation har stundtals misslyckats med att få ihop till en matchtrupp.
Det är inte värdigt föreningen som lett den svenska utvecklingen. Frågan är inte hur det går i slutspelet, frågan är hur man ska kunna vända utvecklingen. Vill Luleå Hockey vara en klubb för framtiden – eller försvinna in i historieböckerna?