När disciplinnämnden valde att fria Jacob Blomqvist men fälla Daniel Sondell fick Luleå Hockey all tändvätska man behövde för att slå ut Brynäs.
Fasen slöt upp och fyllde hallen och vi mot världen-känslan var stark och tydlig.
Så vad gjorde Luleå Hockey?
Istället för att älska läget och spela för överlevnad tog nervositeten över och förlamade.
Brynäs stänkte dit två snabba mål och Filip Gustavsson blev utbytt efter bara fyra minuter och nio sekunder. Han kan inte lastas för målen, men Thomas "Bulan" Berglund var tvungen att offra någon för att väcka laget.
Joel Lassinantti kom in.
Han ingav ett skönt lugn samtidigt som Luleå lyckades med ett första skott mot David Rautio, då hade det gått elva minuter av matchen.
Men det var inte någon av nyckelspelarna som visade vägen, det var sjundeforwarden Per Ledin.
Ledin har varit med förr och såg ut att vara den enda spelaren i Luleå som ville vara där ute på isen, som ville och vågade ge sig in i obekväma situationer. Som slängde sig efter pucken.
Luleå vaknade och började få snurr i offensiven. Ynglingarna Isac Lundeström och Nils Lundkvist skapade två bra lägen och det var nära att överlista David Rautio.
Efter varje blockering av Rautio blev det gruff framför Brynäsmålet. Gästerna signalerade tydligt att här var inte Luleåspelarna välkomna.
Inte alls.
Luleå fortsatte försöka och vann skotten i första perioden med 14–12 . Det kändes som att en tidig reducering i andra perioden skulle få liv i matchen ytterligare.
Så kände inte Brynäs.
Efter bara två minuter kontrade Gävlelaget in sitt tredje mål för kvällen när Aaron Palushaj hittade Juuso Ikonen som blixtsnabbt avslutade ett skott bakom Lassinantti.
"Visa hjärta, Luleå", skanderade hemmastå.
Det gjorde hemmalaget tillsist, men det räckte inte.
Brynäs är byggt för att vinna sådana här matcher.
Det är bevisligen inte Luleå.
Försvarsinsatsen var inte vacker på något sätt. Med Daniel Sondell på läktaren tvingades "Bulan" dela ut hans 22 minuter på andra backar som inte klarade av att hantera det.
Oscar Engsund gjorde det bra, men en slut Jan Sandström och en orutinerad och ung Nils Lundkvist hade det jobbigt.
Brynäs är värda kvartsfinalplatsen, men jag tror inte att det har någon chans att slå ut Växjö.
Å andra sidan trodde jag inte att Gävlelaget skulle slå ut Luleå.
När säsonger tar slut är det tårar och ledsna miner, men också många fina ögonblick. Som när fansen hyllade klubbikonen Janne Sandström. En halvtimme efter matchens slut stod fansen i en ring runt honom på isen. Det var kramar, klapp på axeln och tack för allt.
Det var ett vackert hej då.