Myggen gör allt för att sabba träningen för det gäng på sju brottare som tagit sig till Matojärvi för att välta traktordäck den här kvällen i juli. Pääjärvi är van och bär långlemmat. Mössan är på, han gillar att bli lite svettig.
Nya regler
Och svettigt blir det. Tränare Zigmunds Jansons driver sina adepter hårt. Spännvidden är stor. Tränarens son Niks är tretton bast och deltar på samma premisser som 120 kilo Viktor Pääjärvi, om än med något lättare däck.
Passet inleds med treminuters löpningsintervaller. Explosivt och snabbt uppför en backe, lugnt nedför. Tiden är ingen höftning, utan anpassad efter brottningens nya regler - 2x3 minuters perioder istället för 3x2 minuter från och med nästa säsong.
En återgång till något som liknar 90-talets regler och ett försök att skapa ordning i det kaos som rått i brottningen de senaste åren.
Det är kanske inte en tungviktares dröminledning på passet, och Viktor Pääjärvi frustar på ganska bra när inledningen är överstökad. Svetten lackar.
– Jag älskar sommarträningen, det är riktigt hårt. Då får man bygga upp kroppen för lägersäsongen, och samtidigt ta sig ut från gymmet, säger Viktor Pääjärvi.
"Gott om tid"
Han har länge varit på gränsen att ta sig in i landslaget, men konkurrensen har varit stenhård. Den störste konkurrenten är naturligtvis 28-årige bronsmedaljören i London-OS, Johan Eurén.
– Det är klart, den som slår Eurén är med i landslaget. Så är det. Men man får ta det i små steg. Till att börja med måste jag slå Sebastian Lönnborn (landslagsbrottare med bland annat NM-guld i bagaget, reds. anm.), säger Viktor Pääjärvi.
Känner du dig stressad?
– Nej fan. Lättviktare kan vinna VM vid 19. Ju tyngre man är, desto senare genombrott. I min viktklass är det många som slår igenom vid 25-26 och vissa tar pension först vid 40, så det är gott om tid, säger Viktor Pääjärvi.
Hoppas slå ryssarna
Han menar att även Johan Eurén gått den långa vägen och fått slita i åratal innan det lossnade.
Thomas Johansson fick alltid stå i Karelins skugga. Känner du att du haft otur med timingen, att Eurén är din Karelin?
– Nej då. Eurén är ju gammal. Han har ett tidsförsprång på mig. Får jag bara träna bra några år till så är jag ikapp, jag har inte bråttom. Det är snarare de jag tävlar mot som haft otur, säger Viktor Pääjärvi.
Vad gäller målsättning så är den klar, men som vanligt tar Viktor Pääjärvi små steg. Det är något som präntats in i honom av tränaren Zigmunds Jansons.
– Tävlingar i all ära, men den här säsongen så är mitt stora mål att hinna med två-tre landslagsläger, för att få brottas mot de bästa. Jag ska vara på pallen på GP-tävlingarna, sedan är ju Barentskampen en av säsongens höjdpunkter. Jag hoppas vårat lag äntligen ska kunna slå ryssarna, säger Viktor Pääjärvi.
Ett annat mål är pallplats på Cup Haparanda, en stor internationell tävling i november.
Behöver teknikträning
Fysiken har aldrig varit något problem för Viktor Pääjärvi, och däckvältningen på Matojärvi är en del i att behålla den statusen. Det som saknas är teknikträning mot bra motstånd.
– Ju bättre man blir, ju mer måste man träna. Det är tufft när man jobbar mycket, det blir ju en ekonomisk fråga, säger Viktor Pääjärvi.
Han har dock förhoppningar om att det ska lösa sig i år.
– Jag hoppas kunna ta mig iväg mer på veckorna, och det bästa vore som sagt om jag kunde få tid att dra iväg på ett par landslagsläger. Om Eurén är borta 180 dagar om året så behöver jag egentligen 250 för att hinna ikapp, säger Viktor Pääjärvi.
Efter totalt 60 däckvält, armträdning på däcken och diverse intervaller mellan desamma så är det bara avslutningen kvar. De gamla läktarna på Mato är perfekt för lite styrka-/smidighetsträning. På ett ben upp. Jämfota upp. Två steg i taget upp. Och repetera. Svetten rinner och smutsen från däcken täcker både ansiktet och en tidigare vit t-shirt.
– Jag älskar däckvältningen. Det är bara välta det där jävla däcket om och om igen, säger Viktor Pääjärvi. Så är passet är över, för den här gången.