Det här var en kamp från första nedsläpp, mellan hjärtan, lungor och hjärnor, och med tre kvartsfinaler spelade fanns det åtminstone en generell analys att göra: Luleå har sårat Färjestad mest utan puck. Det låter konstigt, jag vet, men det handlar om forechecking.
När forwards fått jaga djupt ner i offensiv zon har man lyckats stressa Färjestad till misstag, det har inte alltid gett mål och målchanser, men det har åtminstone stört motståndarna så mycket att man knappt behövt spela försvarsspel i egen zon. Luleåspelarna har kort och gott kastat ner pucken och slängt sig själva efter den, ett pirayastim som jagar soltröga gammelgäddor genom att humpa fläskkotletter mot vassen.
Det där har naturligtvis Tommy Samuelsson också lagt märke till. Färjestadstränaren svarade med att stänga ner mittzonen, försöka stoppa Luleåspelarna redan innan de ens hann lägga ner pucken i offensiv zon. Eftersom fem försvarare stod på rödlinjen öppnades ytor för långa genomskärande passningar från egen zon, men Luleås backar hittade inte rätt och forwards var för långsamma, så det blev icingfestival av första perioden.
Sedan hände liksom inget mer. Visst, ett par mål – men annars var det ett bökigt, lågintensivt krig om varenda kvadratcentimeter av rinken.
Precis den sortens hockey som passar Lennart Petrell bäst.
Det var, än en gång, inte mycket till kreativ hockey som spelades. Insatserna är för höga nu, de snygga och vägvinnande lösningarna får stå tillbaka för de enkla, förlösande, här och nu är det viktigare att minimera riskerna än att maximera utdelningen. De här matcherna handlar aldrig om de stora spelen, utan om helt andra saker.
Visst, Toni Rajala slog en fantastisk passning, Lennart Petrells avslut var snabbt och distinkt. Men innan dess stoppade Jacob Lagacé två motspelare från att lägga ner pucken i Luleås zon, tvingade dem att spela hem för att försöka någon annan stans. Då dök Petrell upp – och fick en klubba på hemåtpasset.
Samma sak sen: Lucas Wallmark är iskall, men utan Harjus driv på målet – som stoppar Färjestadsbacken från att attackera Wallmark och dessutom får Justin Pogge att öppna upp ett hål vid första stolpen – går det inte att utföra.
Och, framför allt, Petrells instinktiva skottäckning med ryggen mot skytt, när Johan Ryno hade öppet mål med bara sekunder kvar av matchen. Joel Lassinantti behövde inte ens rädda hemmalagets farligaste chans.
Luleå har, oväntat logiskt och förvånansvärt stabilt, skaffat sig tre matchbollar för semifinal.
Just nu talar allt för att den här serien tar slut redan på fredag.