Uddamålsseger mot Växjö i premiären, en straffvinst mot nykomlingen Malmö och ett suddennederlag mot Thomas "Bulan" Berglunds Brynäs.
Sex poäng på åtta bortamatcher, det är Luleå Hockeys dystra facit.
– Bara sex poäng, det är svagt, konstaterar tränaren Joakim Fagervall när NSD når honom på bussen mellan Linköping och Karlskrona.
3–1-segern hemma mot Djurgården i lördags var ett stort steg i rätt riktning för norrbottningarna. Då gjorde man för första gången den här SHL-säsongen 60 stabila minuter – men två dygn senare, mot Linköping, var laget tillbaka där de har varit under serieinledningen: Till ett spel som hade för djupa svackor.
Då blev det också förlust med 3–2, efter två sena reduceringsmål av Jacob Micflikier och Johan Harju.
– Det var en okej match men okej räcker sällan till seger, säger Fagervall och tillägger:
– Med tanke på att vi gör en bra match mot Djurgården och har två vinster i ryggen så känns det jävligt bistert, surt. Att inte göra en topprestation... Det kändes som att det var det som var nästa steg.
I kväll väntar nykomlingen Karlskrona på bortais – och då kommer försvarsspelet att vara högprioriterat.
Anledningen: Det är bara tre lag som har släppt in fler mål än Luleå Hockey.
– Om man tittar på de här matcherna som vi har varit nära, Brynäs borta och egentligen i gårdagens Linköpingsmatch, så är det fortfarande att vi släpper in för mycket mål. Vi är inte tillräckligt rädd att beskydda vårt eget mål, säger Fagervall och kommer in på kvällens matchplan:
– Säkra upp hemifrån, det är absolut prio ett. Att göra klart från målvakt och framåt och göra det ännu bättre. Vi gör inte det tillräckligt bra nu. Vi gjorde det mot Djurgården, där går vi och gör ett bra jobb. Vi vinner forechecken, sätter press på dem och gör alla de sakerna rätt. Det gör vi inte gårdagens match – men det måste vi göra nu. Vi måste vinna, så är det, säger Fagervall.
Börjar man känna den stressen, att man måste börja vinna nu?
– Jag tycker att man känner det hela tiden, hela tiden. Personligen tycker jag att man ska vara rädd för att förlora. Man vill inte göra saker man är rädd för att göra. Nånstans ska man ha den där känslan, att det är så förbannat tråkigt att förlora så att man verkligen gör allt man kan för att vinna.