"Den sämsta reklam som sporten kunde få"

En välspelad bandymatch är vacker, elegant, nästan skir i sin fartflätande koreografi. En välspelad bandymatch är en hjärnornas kamp, ett schackspel, ett evigt letande efter svagheter och övertag tills det ena laget hittat just den ytan, just den duellen, som kan ge offensiv utdelning. Bandy är snille och smak, snabbhet och skicklighet.

Eller så är den så här.

På varsin planhalva ställer åtta spelare upp sig och försöker träffa resterande två med haubitssalvor genom draperierna av snöblandat regn som driver in mellan strålkastartornen.

Ett vedervärdigt, vått skyttegravskrig.

Kalix förlorade på grund av Björn Hellmans misstag, men det må vara hänt eftersom de inte kommer särskilt ofta. Det som däremot är slående är vilken inverkan vädrets makter har på den här sporten.

Hörnslagen kom inte fram till skyttarna. Långbollarna vevades undan av backlinjen. Alla försök till eftertänksamt anfallsspel fastnade i vattenpölarna. I grunden vet jag inte om Kalix är så fasligt mycket sämre än Bollnäs på bandy – problemet var bara att det inte spelades någon bandy.

Kalixtränaren Mats Rönnqvist höll med.

– Jag lider med både spelarna och publiken. De här 2-300 stackarna som kom hit – vad är det som säger att de någonsin går på bandy igen?

Rönnqvist var förvisso knäckt efter förlusten, men inte så mycket för att laget förlorade som för att matchen ens spelades.

– Jag ville inte att vi skulle spela i dag. Redan i går, när vi förstod vartåt det barkade, så ringde vi och sa att vi ville ställa in. Men det fick vi inget gehör för. Bandyförbundet är och petar i allt möjligt, målvaktsmasker och jag vet inte vad, men såna här grejer – som verkligen har betydelse för hur sporten uppfattas – kan man inte ta hänsyn till. Det slår jättehårt mot oss som har naturisar.

Så klart har Rönnqvist rätt, han har ofta det, och ni ska inte ta det för ett bittert utspel från en dålig förlorare. Det här var, i grund och botten, en match som aldrig borde spelats. Alla visste att det skulle regna, alla visste att förhållandena skulle bli vidriga, ändå vägrade förbundet att ställa in. Varför? Jag vet inte – men det är värt att fundera på för de ansvariga.

Ett förbund som ställer in matcher för att köldgränsen överskridits med en eller två grader borde kunna göra samma sak när förhållandena verkligen är dåliga.

Det här var den sämsta reklam som sporten kunde få.