Tvingades lägga ner anrika klubben

Kari Jämsä har varit en del av Luleå Judoklubb sedan den grundades 1967 – sedan kom pandemin 2020. I dag finns inte klubben längre. "Vi drog ur proppen", säger han.

Kari Jämsä förklarar att pandemin blev droppen för Luleå Judoklubb. "Givetvis är det barnen som det är mest synd om", säger han om beslutet.

Kari Jämsä förklarar att pandemin blev droppen för Luleå Judoklubb. "Givetvis är det barnen som det är mest synd om", säger han om beslutet.

Foto: Montage

Judo2023-07-13 12:30

1967 såg Luleå Judoklubb dagens ljus första gången. 

– Klubben grundades då jag var 15 år och jag var med hela vägen. Det var Dick Brandt som var huvudfiguren då, men också tre killar som jobbade på Vita Duvan (fängelset i Luleå) som hade tränat med en Bosse Holm som reste runt i Sverige och höll fysträning med fängelsepersonal. Han var judokille och de där tre killarna fastnade för sporten och startade Luleå Judoklubb, säger Kari Jämsä innan han fortsätter:

– Jag har varit i judoklubben tre till fyra gånger i veckan under i stort sett 52 år. Nu har jag helt plötsligt tid för att ta hand om mig själv.

I statistiken över ansökningarna av LOK-stöd så sticker just judon ut på ett märkbart sätt. Mellan 2019 och 2021 så försvann 83% av antalet deltagartillfällen i Norrbotten och fallet fortsatte även under 2022 då ytterligare 2% tappades.

Den stora orsaken till jättetappet stavas Luleå Judoklubb.

När pandemin slog till med full kraft under våren 2020 så drabbades ungdomsidrotten hårt. För Luleå Judoklubb innebar det att all träning och tävling lades på is.

– Pandemin släckte lampan för oss. Alla barnen försvann eftersom att det inte var möjligt att bedriva idrotter med närkontakt. Spridningsläget gjorde att vi var tvungna att ta det tråkiga beslutet, säger klubbens starke man Kari Jämsä och fortsätter: 

– Vi har haft svackor i medlemsantal före pandemin, men då har jag kraftsamlat och fått ihop nya utövare. Fast när pandemin kom så hade jag nått min gräns. Jag kände att jag hade gjort det så många gånger och tänkte att det inte funkar längre. Givetvis är det barnen som det är mest synd om. 

Hur snabbt kom ni till det beslutet?

– Det hade nog vuxit fram under säsongen, men vi drog ur proppen under våren då smittan spred sig över världen.

Hur jobbigt var det att ta beslutet?

– Jag har varit med i klubben sedan 1967. Det är klart att det var ett tungt beslut, men att börja om efter pandemin utan några som helst ungdomar var inget alternativ. Jag saknar givetvis barnen de var ju som mina barn eftersom att jag saknar biologiska barn själv. 

Hur många ungdomar hade ni innan pandemin?

– Året innan pandemin kom så hade vi väl runt 25 ungdomar i olika åldrar, men som mest har det varit cirka 100 stycken samtidigt. När vi hade så många i träning så hade vi en bättre organisation och fler ledare.

Nedgången hade pågått i några år och orsaken har varit brist på ledare. För att hinna med de som redan fanns i klubben så togs ett drastiskt beslut.

– Vi slutade att ta in nybörjargrupper för jag kände själv att jag inte ville spendera ännu mera tid som där nere i källaren.

Har det blivit svårare och svårare att få in nya ledare?

– I judoklubben så har inte föräldrarna behövt engagera sig. Jag har dragit lasset, säger Jämsä innan han fortsätter:

– Jag hade några påläggskalvar som jag hade hoppats skulle ta över efter mig, men de insåg efter några veckor hur mycket det var att dra i och då försvann de. Har man familj och barn själv då har man inte tiden som krävs.

Statistiken på ansökningarna av LOK-stöd (Lokalt aktivitetsstöd) pekar på att ungdomsidrotten drabbades hårt av pandemin. I stort sett samtliga idrotter tappade unga utövare. Norrbotten som län minskade antalet deltagartillfällen med nio procent mellan 2019 och 2022.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!