Det hade inte varit någon rolig säsong för Luleå, som hade fem poäng upp till Mora ovan strecket med två matcher kvar att spela, och såg ut att behöva kvala för första gången sedan man 1984 tog sig upp i elitserien.
Men ett pressat Luleå lyckades att vinna med 1–2 borta mot Mora i den näst sista omgången.
Och om man lyckades att vinna även den sista matchen, samtidigt som Mora inte tog mer än en poäng borta mot Linköping, så skulle man slippa det fruktade kvalet.
15.27
Ståplatssupportern Glenn Drugge har följt klubben ända sedan starten.
Han har upplevt allt från hur det är att få stryk med 12–2 borta mot Kågedalen till att bli svenska mästare.
Men känslan han bar inom sig när han åkte till arenan den där eftermiddagen var ny för honom.
– Jag tror inte vi hade klarat av ett kval i det läget, min känsla var att den där matchen skulle avgöra Luleå Hockeys framtid, säger han.
Sedan tillägger han:
– Jag var förbi restaurangen innan matchen, men jag kunde inte vara kvar där. För jag blev så irriterad. Jag mötte flera av de som satt i ledningen där och på dem verkade det som att det var vilken match som helst. Det skrattades och hölls på.
I Luleå Hockeys omklädningsrum var stämningen spänd halvtimmen innan det var dags att gå mot björngapet.
– Vilken ångest man hade där på slutet. Pressen var fruktansvärd, säger Mikael Lidhammar – som också hade följt klubben sedan han var liten.
– Vi hade ställt in oss på att det skulle bli kvalspel.
16.47
Men det märktes vilket lag som hade något att spela för den här eftermiddagen, och när Petri Kokko blev utvisad två och en halv minut in på den första perioden kunde Lubos Bartecko och Pekka Saravo öppna upp för Martin Chabada, som gav Luleå ledningen med 1–0.
Men Timrå kvitterade en och en halv minut innan paus och tog också ledningen med 1–2 en halv minut in på den andra perioden.
– Då var det skakigt, det hade ju gått tungt för oss hela säsongen och självförtroendet var inget vidare, säger Mikael Lidhammar.
Glenn Drugge:
– Jag minns att det blev helt tyst i arenan när de gjorde sitt andra mål. Det kändes som att vi höll på att tappa matchen, och minuterna efter var panikartade. Ingen vågade hålla i pucken. Utan alla bara slängde i väg den till någon annan så fort de fick den.
17.06
Men Luleåspelarna tog sig samman och i mitten av den perioden fick Linus Omark pucken av Emil Lundberg och rundade Timråkassen innan han tryckte in den bakom Johan Backlund.
Några minuter senare skickade Roger Rönnberg in Mikael Lidhammar, som hade suttit på bänken nästan hela matchen, på isen tillsammans med Anders Burström och Robin Lindqvist.
Det slutade med att han gjorde 3–2.
– Vi hade tekning till höger i offensiv zon, och bestämde oss för att testa en variant som ”Burra” hade ritat upp, säger han.
Robin Lindqvist vann tekningen och Anders Burström lyckades spelare vidare pucken till Mikael Lidhammar, som tog sig runt en Timråspelare och slängde in den mot mål.
– Vinkeln var snäv och förhoppningen var att det skulle bli en retur, men pucken slank in mellan målvaktens benskydd, säger den osannolika målskytten och fortsätter:
– Jag fattade först inte att den hade gått in, men sedan hörde jag publikens vrål.
Glenn Drugge kommer aldrig att glömma det där ögonblicket.
– Han hade det inte alltid så lätt, men det är det viktigaste målet i Luleå Hockeys historia och han kommer alltid att ha en stor plats i våra hjärtan, säger han.
18.15
Den tredje perioden blev en pärs, Luleå slog i princip bara ifrån sig, och med fyra minuter kvar tog Roger Rönnberg en timeout.
Men ett vilt kämpande Luleå lyckades att hålla undan och med bara några sekunder kvar satte Robin Lindqvist 4–2 i tom kasse från egen zon.
– Jag vet inte hur, men på något jävla sätt grejade vi det, säger Mikael Lidhammar.
Glenn Drugge:
– Stämningen var helt galen. Till och med sittplatspubliken stod upp skrek med, det har inte hänt många gånger. Det var som att folk insåg att alla behövde hjälpas åt för att vi skulle greja det. Men på slutet gick tiden fruktansvärt långsamt.
18.19
Precis efter slutsignalen hade ljudit plingade det plötsligt till.
Samtliga blickar vändes mot resultattavlan som satt på väggen bakom Gusten Törnqvist.
Mora hade både reducerat och kvitterat borta mot Linköping.
– Jag minns det där plinget. Fy fan, säger Mikael Lidhammar – som följde förlängningen tillsammans med sina lagkamrater på teven inne i omklädningsrummet.
– Vilken lättnad det var när Tomas Surovy avgjorde för Linköping.
I det ögonblicken brast det för Glenn Drugge.
– Många stannade kvar på läktarna, för de spelade upp radiosändning från Linköping i högtalarna, säger han.
Han tillägger sedan:
– Men jag var för nervös, jag var tvungen att gå därifrån. När jag hörde hur det slutade släppte allt. Då kom tårarna. Så känslosamt var det.
Matchfakta
Luleå Hockey–Timrå 4–2 (1–1, 2–1, 1–0)
Första perioden:
1–0 (2.47) Martin Chabada (Pekka Saravo, Lubos Bartecko) i spel fem mot fyra, 1–1 (18.20) Kimmo Lotvonen (Peter Regin, Magnus Pääjärvi-Svensson).
Andra perioden:
1–2 (0.33) Mika Pyörälä (Timo Pärssinen, Riku Hahl), 2–2 (12.02) Linus Omark (Emil Lundberg), 3–2 (14.49) Mikael Lidhammar (Anders Burström, Robin Lindqvist).
Tredje perioden:
4–2 (19.41) Robin Lindqvist i spel fem mot sex.