Oscar Sundh, assisterande sportchef/scout i HV71, poserar för ett porträtt den 28 september 2022 i Jönköping.
I en intervju med Hockeysverige går Oscar Sundh igenom sin karriär, däribland tiden i Luleå Hockey.
Forwarden, som tre säsonger innan flytten till Luleå vunnit guld med HV71, var en profilerad värvning.
Men ingenting gick som det skulle.
– Ja, vad hände i Luleå…till syvende och sist är det jag som spelar på isen och ska ta ansvar för min egen insatts. Ganska tidigt undrade jag varför Luleå egentligen hade värvat mig. Det kändes konstigt, säger han till Hockeysverige och fortsätter:
– Det blev något strul i samband med att vi hade match mot Björklöven. Alla som känner eller har spelat med mig vet att jag dagen innan match äter bra, dricker bra och går och lägger mig i tid. Då var det något fan som hade skrivit på sociala medier att jag varit ute och supit. Allt kändes jättekonstigt. Och, nej, det hade jag inte varit.
Den 15 november, efter tio matcher och fyra poäng, lämnade han Luleå och tvåårskontraktet bröts.
– Han som hade skrivit det där ville inte be om ursäkt eller dementera det, vilket också blev en grej. Det var ett sidospår och till syvende och sist så spelade jag inte tillräckligt bra där. Jag tänkte mycket på om jag skulle fortsätta stånga mig blodig i Luleå på samma sätt som jag gjorde första säsongen i HV71. Men när några av killarna i Luleå, som hade spelat där under många år och var rutinerade, kom fram till mig och sa att jag måste därifrån, ”Du kommer aldrig ur facket du hamnat i”, kände jag också att vi skulle försöka titta på en lösning.
Efter tiden i Luleå spelade Oscar Sundh med Linköping, HV71 och till sist Oskarhamn.
Han avslutade hockeykarriären 2021 efter flera svåra hjärnskakningar vilket gav honom stora problem i vardagen. Totalt spelade han 833 SHL-matcher.
Den gångna säsongen anställdes 36-åringen av HV71 som assisterande sportchef och scout i klubben.
– Jag mår bättre. Om jag tänker på första veckan kontra nu så har jag kommit en lång väg. Jag känner också att jag fortfarande har en lång väg att vandra. Många saker har blivit bättre. Sedan har jag på något vis börjat acceptera att det här tillståndet är det nya normala. Även om jag fortfarande dras med migrän så går det framåt.