Nyheten om att Stefan Nilsson hade fått sparken av Luleå Hockey överraskade honom.
– De har ju aldrig sparkat en sportchef förut, konstaterar Tomas Andersson och fortsätter:
– Fast det fanns krafter som ville ha bort honom, och till slut insåg väl de som sitter i styrelsen att de behövde agera. Medlemmarna hade tappat förtroende för dem också, om de inte gjort något. Tre miljoner kronor är mycket pengar, men det var i princip ingen som protesterade när beskedet kom.
När Luleå Hockeys säsong tog slut hängdes det upp en banderoll på deras läktare.
På den fanns det en uppmaning till Stefan Nilsson om att avgå.
– Han är en legendar, som folk har många positiva minnen av från åren som spelare, och det är inte som att han har misslyckats totalt som sportchef. Det är inte heller säkert att det kommer gå bättre med någon annan person på den posten, men jag har förståelse för de missnöjesyttringar vi sett under två senaste säsongerna, säger Tomas Andersson.
– Det handlar inte bara om att de sportsliga resultaten har uteblivit, utan även om att de inte hållit vad de lovade. Det snackades om en fortsatt satsning efter säsongen vi tog oss till final, men det vi fick var Leo Komarov och Mario Kempe, och det lät ungefär likadant förra året. Laget skulle förstärkas under säsongen, men vi avslutade den med ett sämre lag än vi gick in i den med. Det var många som började få nog, och om Luleå Hockey inte gjort någonting så hade frustrationen antagligen bara blivit ännu större, och till slut hade folk börjat tappa intresset. Säsongskortsförsäljningen kanske ändå kommer att dippa något, men reaktionerna när beskedet kom var ett gott tecken och jag tror och hoppas att det kommer fortsätta komma mycket folk på matcherna, tillägger han.
Han beskriver sin och klubbdirektören Stefan Enboms dialog som god och tycker att föreningen i stort sköts på ett bra sätt.
Fast han upplever att det finns ett missnöje med Anders Olofsson som internt har aviserat att han inte kommer fortsätta som ordförande.
– Om han velat fortsätta, och ett omval föreslagits, så är jag övertygad om att någon hade rest sig upp under årsmötet och föreslagit en annan ordförande. Jag hör ju hur pratet går i supporterled, folk är inte nöjda med honom och den nuvarande styrelsens sammansättning och det pratas mycket om alternativa namn, säger Tomas Andersson.
Han har själv synpunkter på Luleå Hockeys kommunikation.
– Det har varit mycket ursäkter och försök till att hitta förmildrande omständigheter, konstaterar Tomas Andersson och fortsätter:
– Jag tycker inte att det eller den där bekvämligheten som verkar finnas inom föreningen är klädsam, och har svårt att identifiera mig med sättet de kommunicerar på. Vi supportrar vill känna en stolthet över vår förening även när det går dåligt, och jag tror att många skulle uppskatta rakare rör och en kaxigare och mer genuin framtoning. Vi vill inte vara som alla andra, vi vill vara de där jobbiga jävlarna från norr som ingen gillar.
Han tillägger:
– Sedan är de ju inte så bra på att ta kritik heller.
Hur är tongångarna i supporterleden nu?
– Positivare, och vi planerar att kraftsamla till nästa säsong. Det är jubileum då, Luleåfans firar 30 år, och vi har inte bara höga krav på Luleå Hockey, utan oss själva med. Vi hade några fina toppar den här säsongen, men vi har mer i oss och hoppas kunna leverera ännu bättre på läktaren.