Det är sen torsdagskväll i Norrskenshallen. Isovalen fylls allt eftersom med spelare dressade i rött och svart – och en målvakt i grått. Vid sargkanten står tränaren Jimmy Forsén tillsammans med resten av ledartrojkan, Hanna Forsén och Ronny Remsén. Träningen ska strax gå igång och samtalet glider snabbt in på hur det här började. Hur det efter så lång, lång tid plötsligt finns ett seniorlag i ishockey i seriespel i Jokkmokk.
– Vi hade haft "gubbhockey" på söndagar i några år och en festlig turnering i jultid. Och där snackades det alltid om att försöka köra mer på riktigt men det blev liksom ingenting. I fjol märkte vi att åldern sjönk och kvaliteten ökade och det slutade med att vi åkte till Malmberget. De ville ha en träningsmatch. Vi hade inga större förhoppningar eftersom de spelade i division 3 – men vi kvaddade dem med 10–2 och där kom gnistan som behövdes, berättar Jimmy Forsén som sedan drog igång det tålamodskrävande jobbet med att ringa runt – till alla tänkbara och lite till.
Han skrattar.
– Säkert minst 150 samtal blev det men intresset visade sig vara jättestort. Vi hade över 30 namn på en lista och då anmälde vi oss till seriespel. Nu är vi där.
Seriespelet kunde inte heller ha börjat på ett bättre sätt. Bortamötet med en av seriefavoriterna, Älvsbyn, slutade med massor av mål och seger med 8–6 – och en utpumpad tränare.
– Jag har aldrig upplevt en liknande match. Det var helt knas, det gick fram och tillbaka, domaren kom och bad oss hålla ordning i båset, vi ledde stort, de kom tillbaka till 6–7 och alla killarna blev nervösa och skärrade. Det var kaos men vi lyckades vinna på något sätt.
Jimmy Forsén tillhör själv generationen spelare från Jokkmokk som tränades av Ronny Remsén. Född 1990 var han med och vann serien för P-15 innan han åkte vidare till hockeygym i Vännäs.
– Det var en speciell tid. Vi hade, exempelvis, 58 ungdomar på isen när vi körde hockeyskola och jag följde så många av de här killarna hela vägen upp till J18-nivå. Nu när jag var på matchen i Älvsbyn skrattade jag lite eftersom jag kände igen att diverse otyg satt kvar fortfarande. Det var välkända, men lite äldre, ansikten i utvisningsbåset, konstaterar han.
Träningen drar igång och farten är överraskande hög. Intensiteten likaså. Det är tydligt och uppenbart att ränderna inte gått ur. Laddningen inför det kommande derbyt mot Malmberget är igång.