Ronja Savolainen när hon kom till Luleå 2016.
Ronja Savolainen kom till Luleå Hockey/MSSK som 17-åring och blev med tiden klubbens färgstarkaste profil. Den fysiska och offensiva backen har gjort stora avtryck på isen och även underhållit fans och media på ett frispråkigt sätt.
Nu vill 26-åringen försöka ta en plats i den nystartade proffsligan PWHL i Nordamerika och det mesta talar för att tiden i Luleå Hockey är över.
– Om jag blir draftad är det såklart ett slut, i alla fall för nu. Om inte så har jag dörren öppen. Luleå är mitt andra hem och tiden här har varit magisk. Jag såg ut som en liten bebis när jag flyttade hit och var helt lost i livet. Jag vill verkligen tacka hela föreningen och alla lagkompisar. Jag vet att jag alltid kan komma tillbaka.
Luleå har varit speciellt på många sätt och vis, även för hennes familj som ofta varit på besök.
– Mamma var här och hälsade på innan jag skulle åka på VM och hon brukar aldrig gråta, men när hon sa hej då så grät hon. Jag tänkte herregud, det är första gången hon gråter när hon säger hej då till mig. Senare fick jag höra av min syster att hon grät för att hon inte visste om hon skulle komma tillbaka till Luleå någonsin igen. Jaha, tänkte jag, det var inte tråkigt att säga hej då till mig, utan det var jobbigt att säga hej då till Luleå (skratt).
– Staden har också fastnat hos familjen som verkligen älskat att vara här. Det känns tryggt att jag köpt lägenhet i Luleå som jag förhoppningsvis har kvar under längre tid så att jag alltid kan komma tillbaka.
Vad händer om du inte blir draftad?
– Jag har pratat med Luleå och sagt att de såklart inte kan vänta till juni då draften är. De måste få in sina spelare och jag vet inte om det finns plats för mig sedan. Blir jag inte draftad så blir man free agent och då kan vilket lag som helst ta mig, vilket också är bra. Jag har ingen plan B och jag får ta det som det kommer. Har inte Luleå en plats får jag kolla på andra alternativ, kanske Schweiz.
Vad är din känsla inför draften?
– Det kommer bli väldigt spännande. Jag är lite lost efter att ha varit i VM-bubblan. Jag ska vila nu och läsa på senare, men det är många bra spelare och det ska bli intressant att se hur lagen tänker och vilka som vill ha vem. Det är lite annat på herrsidan då 300 spelare draftas och nu är det 40 max.
Ronja Savolainen har pratat med Johanna Fällman som just nu spelar i PWHL med New York. Hon är en av få européer som lyckats ta en plats denna säsong.
– Det är tack vare henne jag vågade ta den här utmaningen. Hon är hemmakär, men har vågat, och då har jag tänkt varför vågar inte jag? Hon blev inte draftad och fick ta den långa vägen för att få en plats. Ibland blir man draftad på grund av namnet, men det är ju verkligen vad du gör ute på isen som betyder något. Hon är en spelare som verkligen gör allt för laget och slänger sig framför pucken om det behövs. Hon är en spelare som alla lag behöver och det hon gjort hittills där borta är imponerande.
Petra Nieminen och Ronja Savolainen jublar efter senaste guldet.
Ronja Savolainen.
Savolainen har precis kommit hem från VM i Kanada och är påverkad av tidsskillnaden. Men hon är lycklig. Efter två tuffa år, där det inte blivit någon medalj, tog Finland brons.
De blev en rysare mot Tjeckien som Finland vann efter straffar.
– Det var nog mest spännande för folk som kollade, men jag ska vara ärlig med att jag var nära att bajsa på mig när det gick till förlängning. Jag fick lite dåliga vibbar med tanke på de senaste åren, men samtidigt hade vi matchen och det var på tiden att ta tillbaka bronset, säger Ronja Savolainen.
Noora Tulus, Jenniina Nylund och Ronja Savolainen med Sanni Hakalas tröja.
Ronja Savolainen firar VM-bronset med lagkamraterna.
Den efterlängtade medaljen var också för Sanni Hakala, 26, som blev förlamad från bröstet och nedåt när hon kraschade in i stolpen i en match mot Djurgården i november.
– Vi har haft med hennes tröja, 23:an. Om vi vinner tänkte jag att jag måste hämta hennes tröja, så hon är med på lagfotot. Hon har varit med på hela resan och vi har pratat om att spela för henne. Kriga, för att vi vet att hon var exakt en sådan spelare som gav allt på isen. Det var skönt att vi kunde vinna och göra det för henne. Det kändes viktigt att hon var med.
Efter fyra månader på sjukhus fick Sanni Hakala nyligen komma hem.
– Det är jätteskönt att det gått så mycket framåt för henne, säger Ronja Savolainen om sina nära vän:
– Jag ska hälsa på henne så mycket jag kan i sommar.