Det är i dokumentären "Underdogs", av Ingela Lekfalk – som har biopremiär i helgen och som sen ska sändas på SVT, som förre Luleå Hockey-kaptenen Emma Eliasson avslöjar allt om bråket med Damkronornas förbundskapten Leif Boork.
Där berättar hon bland annat om att 14 spelare gick samman och försökte få till ett möte med hockeyförbundet och att de där skulle berätta att de inte är nöjd med sin förbundskapten.
Något möte blev det aldrig, utan enligt Emma Eliasson bad dåvarande landslagschefen Lars-Henry "Putte" Köhler spelarna att skicka ett mejl istället och att förbundet sen ringde runt till delar av den här spelargruppen och fick dem att backa.
Emma Eliasson och Jenni Asserholt, som då var landslagskapten, blev duon som fick ta smällen.
För Norrbottens Media utvecklar nu den förra backstjärnan kring spelet bakom det som blev slutet för henne i Damkronorna.
– Jag vet inte vem som egentligen kom på idéen, men vi kom överens under sommarlägret efter VM i Kanada att vi sätter oss ner och ser vad vi kommer fram till – om vi tycker likadant och om alla spelare tycker det, säger Emma Eliasson några minuter efter att media fått förhandstitta på dokumentären.
Sen fortsätter hon:
– Summa summarum så var det så att vi upplevde saker och ting på exakt samma sätt. Vi var superallvarliga med det här brevet. Eller, det var inte tänkt att bli ett brev från början – utan vi ville träffas på hockeyförbundet i Stockholm. Vi menade allvar.
Emma Eliasson berättar sen om anledningen till att spelargruppen ville ha bort nuvarande förbundskaptenen Leif Boork.
– Det var just med tanke på att vi inte var eniga med hans sätt att spela hockey – dels. Samtidigt upplevde vi att vår egna fria vilja försvann helt och hållet. Vi var tvungen att sitta, gå och klä oss på ett sätt. Det var regler på allting. Vi fick inte ha med oss kaffe dit, vi var tvungen att ha skydden uppställda på ett fint sätt. Allt går så fort på ett läger och vi hann inte uppleva nåt – utan vi var tvungen att hålla koll på en jäkla massa regler. Annars fick vi stå upp inför gruppen och be om ursäkt.
Eliasson tillägger:
– Alltså, jag gillar också att ha informella regler kring ett lag. Det gör saker och ting mycket enklare – fast många gånger kan det finnas en gräns för där man har respekt för sin ledare än att det i stort sett bara blir löjligt många gånger.
Emma Eliasson berättar att Leif Boork, dagen efter att den här gruppen med 14 spelare haft ett möte, ville göra en utvärdering.
Det blev enligt Eliasson starten på hennes väg ut ur Damkronorna.
– Då hade vi ganska mycket kött på benen just med tanke på att vi var enade. Då skrev jag utvärderingen, den var väl inte kritisk mot honom personligen men han förstod att jag hade en underliggande mening med det jag skrev. Vi hade möten antingen med "Leffe" eller med Olof (Östblom, då assisterande förbundskapten – nu landslagschef). Men på mitt möte var de tvungen att vara två mot en, så då fick jag sitta med båda.
Var det bara med dig de gjorde så?– Ja – och jag kan väl säga att jag inte kände mig så mycket värd när jag gick därifrån.
Eliasson sätter sen sina ord på det där mötet.
– Nu är det ett och halvt år sen men jag minns att han sa att han inte trodde att jag kan sitta ner och lyssna på en annan människa och höra vad den säger och att jag hela tiden har min egen åsikt och kör mitt eget rejs, vare sig det handlar om hockeyn eller familjen. Det blev personligt och det är klart att man blev ledsen. Vad är han för någon att sitta och döma mig som person? Det har han ingen rätt till att göra egentligen. Jag tyckte det var jobbigt i alla fall.
Du berättar i filmen att han slog näven i bordet.– Han slog näven i bordet, han höjde rösten. Han var arg, jättearg.
Var det det sista för dig i landslaget?– Ja, det var det sista. Eller, nä. Då sa han faktiskt så här: "Ja, Emma – jag måste tänka igenom vad jag ska göra. Du får två timmar på dig att tänka över hur du egentligen ställer dig till det här brevet du skrivit". Jag rådfrågade med tjejerna hur jag ska göra och då backade jag faktiskt. De sa att vi köper oss tid tills vi har pratat ordentligt med hockeyförbundet.
Eliasson tillägger snabbt:
– Men han såg väl igenom det.
Du sa också i filmen att du sa några saker åt honom som han tog åt sig av och att du kanske är lite för ärlig och säger sanningen till folk.– Även om det inte var kritik mot honom i den där texten som jag skrev så skrev jag om min vision med damhockeyn – och det frångick helt ifrån vad hans vision är.
Är det något du ångrar?– Inte något som vi gjorde, utan det är mer att det hade kunnat se annorlunda ut om vi hade fått till det där mötet med hockeyförbundet. Det tror jag.
Ni fick aldrig den responsen?– Nä, de ringde inte ens runt till var och en. De ringde Johanna (Fällman) men inte mig. De ringde bara till några enstaka och de skrämde väl dem i stort sett.
Där och då började spelare efter spelare backa.
Det märkte Emma Eliasson i den Facebook-grupp som spelarna hade.
– Vi motiverade det som så att han inte kan lämna 14 bruttotruppspelare hemma, det hade inte nån gått med på att han gjorde. Så vi kände att om allihopa tackar nej så är de tvingad att göra något, men efter att de börjat ringa runt till några enstaka så skrev de att de inte är säker på att de gör något även om vi är 14 stycken som tackar nej.
Hur kändes det här för dig?– Det var jättejobbigt. Sen orkade jag inte hålla på med nåt jävla förändringstal, om varför de ändrar åsikt och bla bla bla. Jag accepterade det och jag tror att jag efter ett tag gick ur den där gruppen och bara la det åt sidan.
Vad har ni för relation nu?– Jag har inte tänkt att det här ska förstöra nån relation, utan jag har full insikt i varför saker och ting blev som det blev. Jag förstår dem, säger Eliasson, som tror att gruppen hade fått sin vilja igenom om de hade stått enad:
– Det tror jag.
Hade förbundet kunnat göra något annorlunda?– De hade kunnat lyssna på oss.
Har du pratat med Leif någonting?– Nä.
Sen när?– Det var då (mötet) senast. Sen har han fått för sig att inte heja men då har jag faktiskt sett till att heja när vi mötts.
Vad känner du kring Leif Boork i dag?– Jag vet inte. Inget alls. Jag tycker bara det är synd att han ska vara så envis.
Efter OS tar Ylva Martinsen över som förbundskapten för Damkronorna.
– Jag tror att Ylva är rätt kvinna på rätt plats. Hon har själv varit med om de här resorna man har gjort och jag tror att hon har stor respekt hos spelarna och en förståelse för hur vardagen ser ut, säger Emma Eliasson.