De båda björnarna brukade vara uppskattade, framför allt bland de bland de yngre åskådarna, men nu är det länge sedan de syntes till i Coop Norrbotten Arena.
Vi har dock lyckats att spåra rätt på en av dem.
– Det stämmer, jag var Isidor en gång i tiden, säger Peter Suneman.
– Det är inte så många som vet det, tillägger han.
Han har många roliga minnen från tiden som Isidor.
– Vi hittade på alla möjliga galenskaper. I en match mot Färjestad tacklade jag deras maskot och släpade honom runt isen, och det var en målvakt som blev förbannad och var centimeter ifrån att träffa mig med sin spade när jag åkte förbi hans kasse för att låtsaspissa på den ena stolpen, säger Peter Suneman och fortsätter:
– Jag hade det som ritual.
Fick du vara med på 1996 års guldfest?
– Jo, för fan. När de landade på Kallax fick jag och familjen komma in bakvägen. Jag mötte (Anders) "Burra" (Burström) när vi kom ut på plattan. Han visste att det var jag i dräkten. Så han sa "nu jävlar ska du få" och tömde skumpan han hade med sig rätt i gapet. Som dräkten stank efter det. Efter det bar det av till Cleo. Jag mötte Johan Rosén och Lasse Hurtig när jag på väg därifrån. Men de tog tag i varsin arm, sedan bar de ner mig dit igen, säger han och skrattar.
Den dåvarande tränaren Lars "Osten" Bergström har i efter hand berättat hur imponerad han var av hans skridskoåkning.
– Hoppsan. ”Osten” är ju en legend, så det förstås smickrande att höra, säger Peter Suneman och fortsätter:
– Det är bara att suga åt sig.
Ibland saknar han den där tiden.
– Vi hade skitkul, och jag kanske ska höra av mig till Janne Dannberg, säger Peter Suneman.
– Nog fan kan jag ställa upp i någon match, tillägger han.
Dräkten är både tung och varm, och han brukade drypa av svett efter att ha haft den på sig en stund, men några problem att komma i den tror han inte att han hade haft även om hans midjemått är något större än det var mitten av 1990-talet.