Luleå Hockey MSSK. Linnea Johansson
Hon har förlorat två SM-finaler med Linköping – mot Luleå Hockey/MSSK.
Förutom att hon fick en silvermedalj runt halsen istället för guld minns hon hur hårt det var att stå och vänta på att få se det andra laget få lyfta sin buckla.
– Det är sjukt jobbigt. Man vet ju musiken som spelas i Coop Norrbotten Arena medan man sitter där och väntar på att de ska få sina priser. Det ska bli skönt att vara på rätt sida också.
Axwell och Ingrossos låt som spelas om och om igen har blivit som en mardröm.
– "On my way" tror jag snurrade i fem minuter förra gången. Även när vi blev åtta med LHC och åkte ut mot Luleå i kvartsfinal fick man höra den där låten. Men nu hoppas jag få lyssna på den igen och vara lite gladare.
Du hoppas på någon annan valör i år.
– Jag är som sagt så trött på att se dem (silvermedaljerna). Att få ta på sig guldhjälmen, att vinna SM-guld är det största man kan vara med om. När man har fajtats ett år tillsammans hade det varit skönt att avsluta på ett sådant sätt.
Vad talar för att det blir guld?
– Dels erfarenheten i gruppen med många som har varit med under många år. Dels den turboknapp som vi kan trycka på när det behövs. Det såg vi när Modo var här senast och vi gjorde en dålig period. Då lyckades vi ändå trycka på den där turboknappen och komma igen. Den turbon som vi har tror jag kommer bli avgörande.
