Linn Peterson öppnar skumpan och vrålar ut sin glädje tillsammans med Sara Grahn och Petra Nieminen.
Sportens tradition att måla hjältarna till guld fortsätter och att det blev just den här trion har sin förklaring.
Sara Grahn har storspelat under stora stunder av slutspelet och varit Luleås stora trygghet där bak.
Utan landslagsmålvakten hade det förmodligen inte gått vägen.
Hon tog sig tillbaka från den tuffa förlusten på hemmaplan, där hon släppte in hela sju mål, och spikade igen i slutet av finaldramat.
– Vi förlorar med 2–7 i tisdags och så går vi och vinner här nere med 5–2. Det är helt obeskrivligt. Vi tog vara på att Brynäs såg lite tagna och nervösa ut i början och vi sätter våra chanser. Vi fick ihop det totalt i dag, säger Sara Grahn.
Hon var tagen efteråt.
– Vi har haft en jobbig säsong där vi spelat med elva spelare ibland så det här guldet betyder jäkligt mycket. Jag är jättestolt över alla i laget.
Petra Nieminen är en annan spelare som betytt extra mycket för Luleå. Hon har gjort hela 64 poäng och burit Luleås offensiv.
– Vår grej är att vi gör saker tillsammans och det är det som gör att vi står här i dag. Vi tog oss samman efter förlusten senast och visar enorm styrka. Jag är så stolt över det här laget, säger Petra Nieminen.
– Det här är första gången jag blir guldmålad och det är en fantastisk känsla.
Linn Peterson klev fram när det behövdes som mest och gav Luleå en drömöppning på finalavgörandet.
Redan efter en minut gav hon Luleå ledningen och tystade över 7 000 åskådare.
Det var hennes andra mål den här säsongen.
– Det var första skottet. Jag har aldrig fått en sådan bra start på en match. Det var väldigt skönt. Vi steppar upp rejält från senast. Vi knyter näven på något vis och visar att nu jävlar kör vi.
Och så gör du mål igen efter tre minuter!
– Jag vet inte vem det var som passade från Brynäs men jag norpade den och så tänkte jag skjuta i gubbhörnet, men jag får en felträff och den går mellan benen istället. Det gick ju också hem, säger hon, skrattar och fortsätter:
– När det väl gäller får man gå bort från den där lilla stenen man varit under.
Hur ser du på att ni var så uträknade?
– Jag tycker vi har varit uträknade hela säsongen, mer eller mindre, men man ska aldrig räkna ut Luleå Hockey. Det tror jag alla vet innerst inne, säger hon och fortsätter:
– Det var synd att vi inte kunde göra det hemma, men nu får vi ta hem bucklan och fira.
Det har varit ett speciellt år för Linn Peterson.
Först i december var hon tillbaka i träning efter att ha opererats för sitt diskbråck i ryggen.
– Hela året har varit jobbigt, både före och efter operationen. Det har varit jättejobbigt många stunder och det var det här lyckliga slutet man ville åt. Målbilden har varit att ta mig tillbaka efter operationen och att få avsluta på det här sättet. Och nu står jag här, säger hon med glansiga ögon.
2017 tog Linn Peterson en paus från hockeyn. Hennes pappa dog och hon behövde tid för att läka själsligt.
När hon lyfte bucklan var han med henne, berättar hon.
– Jag tror att han är extra stolt i dag. Både farmor och farfar tittar och jag vet att det betyder mycket för dem. Jag tror att om han hade kunnat kolla i dag så hade han varit väldigt stolt.