Sju år har gått sedan 2014 då Malte Strömwall kom tillbaka till Luleå Hockey som han lämnade under barndomen för att flytta till Linköping. Fast tiden i Luleå blev bara 14 matcher lång och Strömwall hann även med en lånesväng med Asplöven i Hockeyallsvenskan innan säsongen avslutades i HV71.
Sedan dess har han på sju säsonger hunnit med sju klubbar, fem ligor och fyra länder. Detta är hans tredje raka i KHL och nu är det Dinamo Minsk som gäller.
– Vi är några svenskar och det är kul att ha såna lagkamrater att snacka med. Så det är bara positivt och jag har spelat med flera innan som Lukas Bengtsson i Sankt Petersburg, Anton Lindholm i juniorlandslag och Mattias Tedenby i HV71, berättar Strömwall.
Svenskarna bor kring samma lägenhetskomplex i huvudstaden i Belarus och springer på varandra ofta, även när de är träning. Strömwall bor med sin tjej och de blev nyligen föräldrar till en son som är några månader gammal.
– Så all fritid går åt till det. Annars har det varit bra och bara positivt med mer energi. Men med svenskarna brukar vi göra saker ibland som att ha middagar.
Det var efter succésäsongen i finska KooKoo där Strömwall vann poängligan under 2018/19 som KHL kallade. Första säsongen i Sotji gick poängmässigt bra men laget missade slutspel. Efter halva den andra flyttade han till storstaden Sankt Petersburg där speltiden blev några minuter mindre per match men laget tog sig till semifinal mot CSKA Moskva.
– Sankt Petersburg är en toppklubb och helt annorlunda mot Sotji och mot Minsk så inget ställe är riktigt likt varandra. Minsk är också en bra klubb men har inte samma förutsättningar fast det är bra intresse med stor publik som stöttar oss på matcherna.
Tidigare har Linus Omark i regel varit den svensk som samlat flest poäng av KHL-svenskarna. Denna säsong är Strömwall i topp med 31 poäng (18+13) på lika många matcher. Han har dessutom missat åtta matcher på grund av skada men poängsnittet är åttonde bäst i hela ligan.
– För egen del har det gått bra produktionsmässigt och jag har spelat med bra spelare. Sedan känner jag mig ha fler växlar att kunna få in för att spela ännu bättre. Vi har haft mycket skador men fram till att Mario Kempe blev skadad spelade vi ihop och sedan mycket med Taylor Beck.
Är det din bästa säsong hittills?
– Ja, det skulle jag ändå säga. Jag är nöjd med min första säsong i Sotji men håller ett mycket bättre poängsnitt nu och spelar i ett bättre power play och med bättre medspelare. Så jag får en större offensiv roll än förra säsongen i Sankt Petersburg.
Laget slåss kring slutspelsstrecket i den västra konferensen. Minsk är ett av ligans målgladaste gäng framåt men har samtidigt släppt in ännu fler bakåt.
– Det har svängt en del i våra matcher och vi har inte alltid fått till vårt försvarsspel på bästa sätt. Samtidigt är vi väldigt bra offensivt och går många mål. Att det blivit mycket mål är något vi jobbar på. Slutspel är det vi siktar på.
I Minsk bor ungefär två miljoner människor av de 9,3 miljoner som bor i landet. Mycket av rapporterna från Belarus handlar om det politiska läget och den kontroversielle presidenten Aleksandr Lukasjenko.
– Förutom det man vet är det en väldigt fin stad där det är rent och rätt modernt. Vi importer trivs bra, det finns superbra restauranger och inget dåligt att säga om staden Minsk. Sedan vill jag inte uttala mig om det andra och det är inte mitt fokus.
Det man hör är kring det politiska och att landet beskrivs som en diktatur. Märks det på något sätt?
– Nej, det är som jag sa och jag vill inte kommentera det.
Framgångarna gjorde att han nyligen också togs ut till landslagsturneringen i Ryssland i veckan. Han har gjort några turneringar tidigare men kunde inte komma lös i våras. Han fick heller inte plats i det VM-lag som floppade i Lettland och blev nia. Nu finns också risken att NHL drar sig ur OS-spel om några månader.
– Man måste spela bra i turneringarna innan och om det leder till OS hade jag inte sagt nej. Så jag får fokusera på klubblaget och se hur långt det räcker.
Hur starka är dina kopplingar till Norrbotten?
– Jag flyttade när jag skulle fylla tio och spelade med Luleå på Björkskatan innan vi flyttade. Jag har många bra kompisar kvar plus min mormor och morfar som bor där. Nu har det inte blivit mycket under pandemin men vi försöker hälsa på en gång per år.