Hjärnskakningen som han fick när de mötte Linköping i slutet av januari var hans andra den här säsongen.
– Jag fick en armbåge i sidan av huvudet och kände igen tecknen när jag gick mot läkarrummet, säger Daniel Sondell.
För några dagar sedan gav klubbens läkare honom rådet att inte spela mer den här säsongen.
– Det var en tråkig dag, men jag har verkligen försökt, och det går inte, säger han och fortsätter:
– Det blir för mycket för skallen att filtrera, och det är svårt att skydda sig själv om man inte riktigt har koll på allt som händer runt en.
– Men vissa dagar är bättre än andra, tillägger han.
Hur påverkar hjärnskakningen dig i vardagslivet?
– Lite grann. Jag har ju två små barn hemma, och när det är stimmigt känner jag av den. Men jag försöker hålla mig till det rehabiliteringsschema jag har fått av vår medicinska personal och hoppas att det blir bra till slut.
Vad är det för typ av rehabilitering du gör?
– Det är inte som förr i tiden när läkarna sa åt en att lägga sig i ett mörkt rum när man fick en hjärnskakning. Utan de har förstått att man måste vänja hjärnan vid det som känns jobbigt, och det är viktigt med vanlig träning Att få upp pulsen lite ibland är bra för huvudet.
– Men gäller det att hitta en balans, tillägger han
Han har fortfarande en förhoppning om att kunna spela hockey nästa säsong.
– Jag vill inte avsluta min karriär med att stå vid sidan av, men nu handlar det bara om att bli bra, och jag skulle aldrig chansa, säger han och fortsätter:
– Hockeyn är en stor del av mitt liv, men min familj är en ännu större del.
Han har imponerats av lagkamraternas spel under kvartsfinalserien mot Örebro.
– Att se hur de sliter för varandra gör mig stolt, säger Daniel Sondell.
Brukar du se matcherna på plats?
– Jag har varit på några. Vilket jävla liv det har varit i de senaste. Publiken har verkligen levt sig in i matcherna. Vi brukar alltid ett fantastiskt stöd. Men de har steppat upp i slutspelet. Jag har varit helt slut efteråt. Men det är skitkul.