För fem år sedan berättade vi den hjärtskärande historien om den stora Luleå Hockey-supportern Åse Arnesdotter Kaati, 58, och hennes kamp mot diabetes som tvingat henne ta sig igenom sju operationer och många, långa sjukhusvistelser.
Men hennes kampvilja var hela tiden okuvlig där det stora målet hela tiden varit att en dag komma tillbaka till ett normalt liv och kunna följa Luleå Hockey från på stol fyra på sektion M, rad 13 i Coop arena.
Något hon lyckades med.
Men för några år sedan kom nästa smäll: Åse drabbades av bröstcancer, tvingades operera bort vänster bröst och genomgå en tuff cellgiftbehandling. Något som innebar att hon missade hela förra säsongen och i dag går i rollator.
– Jag har varit helt öppen med min sjukdom och det har varit ett helvete. I dag är jag cancerfri. Men jag satte upp årskortet på kylskåpet bara för att påminna mig om vad jag kämpade för.
Och när SHL startade för en månad sedan var Åse Arnesdotter Kaati återigen tillbaka på den plats i Coop arena hon suttit på i snart 13 år. En mäktig och känslosam stund.
– Jag har sett alla matcher hittills. Jag har nästan dragit mig själv upp på läktaren med hjälp av publikvärdar och kompisar. Att vara tillbaka i Coop ger mig så mycket energi. Jag känner mig friskare och gladare, säger hon.
Under den tuffa sjukdomsperioden skapade Åse Arnesdotter Kaati en oväntad vänskap som gett henne styrka i sin kamp för livet.
Luleå Hockeys forward Brendan Shinnimin tog kontakt för att stötta och hjälpa Åse.
– Brendan är min store stöttepelare. Vi har nästan daglig kontakt med varandra. Han peppar mig och skickar små meddelanden, säger Åsa som den här dagen är på plats i Coop arena för att träffa sin stora idol efter lagets lunchträning.
Och det blir ett känslosamt möte med många kramar och skratt.
– Vi har en speciell relation. Åses kamp och resa har inspirerat mig mycket. Jag gillar mötena och samtalen med henne, det gör att jag håller båda fötterna på jorden. När det hettar till på planen ibland blir jag påmind om Åse och att livet inte bara handlar om hockey, säger Brendan Shinnimin som före varje match i Coop arena vinkar till sin vän på läktaren.
Även när hon inte kunnat vara på plats och heja fram laget i sitt hjärta.
– Jag har ändå vetat att hon suttit framför tv:n och tittat. Det har hela tiden gett mig en bra känsla.
Med tanke på Åses sjukdomar har döden hela tiden varit närvarande för henne.
– Jag lurat döden många gånger men samtidigt inte velat fundera så mycket på det. Man säger väl att en katt har nio liv, säger hon med ett skratt.
Men en sista önskan har hon ändå. Att någon gång få begravas i Brendan Shinnimins tröja.
– Jag har sagt till min bröder och min pappa att jag vill begravas med nummer 24.