Det var i början av juni som Svenska hockeyförbundet presenterade sitt arbete med att utveckla och utvärdera svensk hockey. I det arbetet ingår Johan Forsberg, 35.
Piteåkillen, som för en dryg månad sedan meddelade att karriären var över, pluggar till psykolog och berättar att han har jobbat mycket med projektet.
– Jag har varit ute med John Lind (utbildningsansvarig) från hockeyförbundet och gjort en del kognitiva intervjuer med ungdomar, både tjejer och killar inom hockey och basket. Vi håller på att jobba fram en sak där som kommer att användas framöver. Egentligen handlar det om vad ungdomarna tycker är roligt med idrott. Man har ju sett att det är det viktigaste för att få ungdomar att fortsätta.
Vad ställer ni för frågor?
– Vi har en grund från en forskning som är gjord i USA. Vi jobbar lite tillsammans med den. Det är 80 olika ord som barnen ska få ranka. Vad de tycker är roligt. Om det är att vara tillsammans med kompisar eller vinna eller allt möjligt.
Forsberg säger att han inte har varit inne i barn- och ungdomsidrotten på länge.
– Men jag har förstått nu att det finns stora problem. Både machokulturen och det generella språkbruket. Som jag uppfattar det är nästan det mer sånt bland yngre än i A-lagsidrotten. Det har sina naturliga förklaringar så klart, men det var nog värre än vad jag trodde. Sen har man sett i den amerikanska studien att det är stor skillnad på vad barnen tycker är kul och vad föräldrar och ledare tycker är kul, säger Forsberg och fortsätter:
– Väldigt många barn säger att de inte bryr sig om vad ställningen är i matchen och det är få föräldrar som tänker så. Det är såna saker som man har tänkt att det är så, men nu är det svart på vitt att det är så. Det finns mycket att göra.
Vad är det värsta med det här?
– Det finns mycket som är fel. Men det värsta är att det är många som vill hålla på med idrott försvinner på vägen. Det är inte bara inom hockey, utan alla idrotter. Det är svårt att få folk att hålla på med idrott.
För att kulturen är som den är?
– Ja, både kulturen och att det kanske kommer skeva värderingar från föräldrar. Idrott är bra för hälsan för ungdomar, både fysiskt och psykiskt. Sen har jag sett hur mycket bra idrotten kan ge. Det vore fint om fler kunde hålla på. Men det är inte så att vi ska hålla kvar folk i idrotten.
När Johan Forsberg kom fram som ung hockeyspelare i början av 2000-talet finns mycket av den gamla machokulturen kvar i omklädningsrummen. Under resans gång har det förändrats till bättre.
– Det är väldigt tydligt. Sen har man kanske inte tänkt jättemycket på att det har förändrats när man är inne i det. Senaste åren har man reflekterat kring och förstått att det är väldigt stor skillnad. Jag har pratat med gamla lagkamrater i sommar, som har slutit upp här i Norrbotten, och vi har pratat gamla minnen. Och mycket av det som hände då, det händer inte nu. Så på så sätt har det hänt väldigt mycket inom A-lagsidrotten. Därmed inte sagt att det är bra på nåt sätt, men det är stor skillnad.
Inkilningsritualer är nästan borta och Forsberg säger att språkbruket inte ens går att jämföra. Då var det mycket svordomar, rasism och homofobi. Det är mycket bättre i dag.
– En sån enkel grej som utskällningar och att skrika och svära åt varann, det har också försvunnit. Folk har förstått att det inte är rätt väg fram. Vissa vill kanske ha det, men majoriteten mår inte bra av det.
Tystnadskulturen finns dock kvar.
– Jo, det har alltid funnits att saker och ting stannar innanför väggarna. Sen kan jag tycka att det är för- och nackdelar med det. Nackdelarna är ganska självklara, att saker inte kommer upp. Jag tycker också att man ska kunna ha två tankar i huvudet samtidigt och förstå att det är nåt fint med att bygga en grupp som kanske inte händer på så många arbetsplatser. Att man är så nära varann. Jag tycker man kan ha både och. Att man bygger en fin grupp, men ändå kan lyfta saker som är fel.
Vad är den viktigaste förändringen man behöver göra i den här världen?
– Det är en jättesvår fråga som jag önskar att jag hade ett svar på. Men jag tänker väldigt mycket på de frågorna och jag hoppas att jag kan hjälpa till med såna frågor fram över.