Jan Sandström, Torbjörn Lindberg Skarin och Hans Huczkowski jublar under en av Luleå Hockeys matcher mot Färjestad.
Torbjörn Lindberg Skarin debuterade för Luleå Hockey i elitserien säsongen 1987/88. Totalt blev det 463 matcher för klubben, backen var även med och vann SM-guld med Luleå Hockey 1996. Han blev även en stor favorit hos Luleås supportar och idag är han en av klubbens största kultspelare.
I Luleå tjänade han inga stora pengar, utan just så pass att han kunde leva på ishockeyn.
Efter säsongen 96/96 hade Luleå Hockey ekonomiska problem. Klubben hade inte råd att erbjuda honom ett förbättrat kontrakt, och då nappade Lindberg Skarin på ett erbjudande från det tyska laget Hannover Scorpions.
– Jag hade gjort ett bra slutspel och gjort fyra mål, och det hände inte så ofta. Jag kände att det var dags att få ett bättre kontrakt. Jag hade inte krävt så mycket fram till dess, varit Luleå trogen och ställt upp på det mesta men då kände jag att jag ville ha ett bättre kontrakt, annars kanske det var dags att prova något annat. Det gick inte att få ett bättre kontrakt, jag köpte det och tog den här chansen, säger Torbjörn Lindberg Skarin.
Han fortsätter:
– I mitt fall var det avsevärt mycket bättre betalt i Tyskland, jag tjänade inga miljoner där men man kunde stoppa undan lite pengar i alla fall.
Hannover var en klubb där det var en hel del "Rock n roll." Inte bara för att klubben fått sitt namn efter rockbandet Scorpions, och att bandmedlemmarna brukade hänga i omklädningsrummet, utan för levnadsstilen.
Laget hade avancerat från den tyska tredjedivisionen till den högsta divisionen på bara fyra säsonger. Det fanns en kärna med spelare från Nordamerika som hade varit med och spelat upp laget genom divisionerna, och de hade en minst sagt annan syn på ishockeyn.
– Första sommarträningen skulle vi jogga en kilometer, men då stod spelarna och rökte och sa att de inte orkade. Man undrade vart man hade kommit, vad var det här för gäng egentligen? Jag fick höra att de hade värvat ihop ett riktigt rövargäng som ville komma till Europa och ha kul. Vi hade många kanadensare som festade mycket. Duktiga hockeyspelare, men många av dem hade tyvärr problem på sidan om.
Det blev en kulturkrock för norrbottningen, som var känd för sin seriösa inställning och träning.
– Jag hade lite problem att komma in i kulturen där man förväntades dricka öl med sponsorerna efter matcherna. Vi blev tillsagda att vi åkte hem för tidigt, vi svenskar var lite för seriösa. Det var aldrig tal om att jogga ner eller stretcha om man säger så.
– De började kalla oss "Hangover Scorpions" efter ett tag och det är väl inget bra namn på en förening, säger han och ler.
Klubben åkte ut i kvartsfinal i slutspelet och efter säsongen ville de förlänga med Torbjörn Lindberg Skarin. Men han valde att prioritera familjen och Luleå Hockey.
– De ville faktiskt skriva två nya år med mig, men då skulle dottern och sambon hem. Men samtidigt ville Jörgen Eriksson att jag skulle komma hem till Luleå och spela. De skulle satsa mer hemvävt och då skrev jag på ett treårskontrakt med Luleå Hockey.
"Gud é tillbaka." Luleåfansens hyllning till Torbjörn Lindberg Skarin i Coop Arena i samband med att han gjorde comeback och fick ett fint avslut på tiden i klubben i hans hjärta.
I poddavsnittet berättar han bland annat om hans popularitet bland Luleås supportrar, när han var bättre än Nicklas Lidström, Sergei Bautin och om identitetskrisen han drabbades av när Luleå Hockey inte ville ha kvar honom.