Arenaavtalet går ut den 30 juni.
Det uppger Malin de Jounge, enhetschef vid Konkurrensverket.
– Det handlar om ganska mycket pengar, och vi har en tipsfunktion hos oss som håller koll på intressanta fall. De borde fånga upp det här och då görs det i alla fall en förhandskoll. Sedan beror det på vad som framkommer och hur övriga prioriteringar ser ut, säger hon.
Sporten har berättat om de förhandlingar som pågår mellan Luleå kommun och Luleå Hockey angående arenaavtalet. Avtalet tecknades 2010 och Luleå Hockey vill ha någon form av kompensation för ökade kostnader. Avtalet är uppsagt och går ut 30 juni. Om uppsägningen tas tillbaka kan det förlängas fem år.
Gällande avtal innebär att Luleå Hockey får ett driftsbidrag på tio miljoner kronor av kommunen mot att klubben betalar och sköter driften av ishallarna. Hyran är symboliskt satt till en krona. Luleå Hockey uppger att driften kostar cirka 20 miljoner per år. Mellanskillnaden på tio miljoner kan anses vara den reella hyra som klubben betalar.
Samtidigt kan Luleå Hockey få extrainkomster av olika slag. Enligt flera källor kan detta strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU). Om kommunen i själva verket köper en tjänst borde en upphandling göras.
– Är det ett bidrag eller en köp av tjänst? Vi ser sådana här typer av avtal då och då och de kan vara komplicerade och svåra att bedöma. Man måste titta på alla omständigheter, säger Malin de Jounge.
Exempelvis kan intäkterna innebära koncession, uppger hon, och drar liknelsen med någon som driver ett café i en simhall.
Malin de Jounge, enhetschef vid Konkurrensverket.
Om Konkurrensverket finner att ett avtal är olagligt kan myndigheten ansöka om att en domstol dömer ut böter i form av upphandlingsskadeavgift. Preskriptionstiden i dessa fall är ett år. Om avtalet förlängs i sin helhet finns alltså inga möjligheter till detta.
Avtalet trädde i kraft 2010, vilket innebär att det kan saknas möjligheter att lämna in en ansökan.
Men om Luleå Hockey och kommunen däremot enas om ändringar i avtalet hamnar saken i ett annat läge.
– Då kan det räknas som ett nytt avtal, säger Malin de Jounge.
Någon direkt skärpning av lagen har inte skett sedan dess men däremot har liknande avtal börjat ifrågasättas allt hårdare, enligt henne.
– Idrottsvärlden har haft en speciell ställning men i takt med att den blivit mer kommersiell så har kraven på transparens i avtalen ökat. Vi har tittat på flera liknande fall men ännu är inget taget till domstol, säger hon.