I första delen av vår granskning om Luleå Hockeys avtal med kommunen konstaterades det att Luleå Hockeys kostnader skulle höjas med 1,3 miljoner kronor per år. Men länge var det sagt att summan skulle bli 1,7 miljoner kronor och att tidigare investeringar skulle räknas in i den nya summan.
Sporten har hittat ett hittills okänt dokument som visar att Luleå kommun den 28 februari gjorde ett förvärv för över fem miljoner kronor av Luleå Hockey.
I det tilläggsavtalet står att läsa: ”Luleå kommun förvärvar fastighetsanknutna investeringar som gjorts av Luleå hockeyförening. Köpeskillingen utgör det återstående restvärdet som finns upptaget till 5 330 662 kronor exklusive mervärdesskatt”.
Roger Danell är nu vd för Luleå kommunföretag AB. Han var tidigare stadsbyggnadschef och förklarar:
– Tidigare har det gjorts ett antal investeringar av klubben i arenan. Klubben gjorde interiöra strukturer i fastigheten, för ett antal år sedan. Då hade vi en situation som gjorde att det i vår fastighet fanns investeringar som var gjorda av och fanns i balansräkning hos annan, i det här fallet Luleå Hockey, säger Danell.
Han fortsätter:
– Då ville vi sortera ut det här, så att vi äger strukturdelarna i vår fastighet. De har gjort den ursprungliga investeringen i fastigheten. Då är det rimligt att vi som fastighetsägare har hela fastigheten till förfogande. Så gick resonemanget.
Luleå Hockeys vd Stefan Enbom specificerar det hela ännu mer:
– Det är så att det är gamla stommen på gamla logeplan. En gång i tiden så gjorde Luleå Hockey själv en investering i arenan, 2002 eller något sådant. När det blev beslutat att man inte får äga delar i arenan så överförde vi det till kommunen och amorterar av resten av avskrivningstiden. Det var rätt mycket rabalder på en del ställen där idrottsföreningar ägde delar i idrottsanläggningar som skapade bekymmer.
Var det en upprustning av logerna?
– Nej, man byggde väggar, golv, tak och stommarna. Det var ett tomt skal på den sidan. Det var Luleå Hockey som byggde hela stommen och inredde också.
På den tiden fick klubben äga den delen?
– Jo, då var det inga restriktioner för sånt. Men det har varit lite ”hullaballo” i bland annat Kiruna om det där. Så jag tror Luleå kommun är noga med det. Det är därför vi får äga lös egendom som till exempel det som hänger i taket – ovalen. Den kan vi plocka ned och ta därifrån, den får vi äga, men inte det som tillhör fastigheten.
Avtalet skrevs på den 28 februari i år och började gälla från 1 april. Enligt avtalet är återstående avskrivningstid 18 av 33 år.
Så här står det i dokumentet: ”Det förvärvade beloppet återtas via hyrestillägg till nuvarande hyresavtal över återstående avtalstid. Rak avskrivning, 269 150 kronor per år exklusive mervärdesskatt”.
– Det motsvarar den hyreshöjning som Luleå Hockey skulle ha fått om kommunen gjort investeringen från början, säger Roger Danell.
Pengarna som kommunen har investerat ska alltså Luleå Hockey betala tillbaka i form av höjd hyra. 269 000 kronor per år, som redan i april reducerades från Luleå Hockeys driftsbidrag. Det var den investeringen som gjorde att kommunen och föreningen uppgav en högre siffra initialt kring det nya hyresavtalet.
– Tankarna var att föra ihop allting i ett avtal. Men vi tyckte att det finns ju ett avtal för det gamla, så det spelar ingen roll att det finns två avtal, säger Stefan Enbom.
Men i och med att det avtalet skrevs för sju månader sedan så kan väl er nya hyra aldrig ha varit aktuell att uppgå till 1,7 miljoner kronor? Även om man slår ihop avtalen så var 1,3 miljoner kronor det som tillkom på tidigare hyra?
– De som har sagt det har nog inte haft koll på allt. De har bara hört att avtalet totalt skulle bli 1,7 miljoner. Jag hade inte riktigt koll på att man pratade om något gammalt också på 300 000.
Du nämnde också 1,7 miljoner i en intervju.
– Jo, men det är något som de har pratat om, men jag vet inte riktigt, jag har inte hängt med i svängarna hur de har kommit fram till det. Jag har ingen aning, men det enda som är relevant är det vi skriver avtal på.
Luleå Hockeys kostnader för investeringen 2002 uppges i avtalet ha varit 9 733 625 kronor. Avskrivningstiden var 33 år och när kommunen förvärvade investeringen fanns 18 år kvar. På så vis kom man fram till summan på 5 330 662 kronor för köpet.
– Revisorer har kollat igenom böckerna för att se vad var som rimligt, säger Roger Danell.
Kommunrevisionerna?
– Jag tror att det var KPMG.
För säsongen 2017/2018 presenterade Luleå Hockey ett positivt resultat på 1,3 miljoner kronor (en förbättring med 6,2 miljoner jämfört med året innan). Man ökade också sina intäkter med två miljoner kronor från 128 till 130 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgick till 9,2 miljoner kronor. Vilket var med god marginal över elitlicenskravet på 4 miljoner kronor (2018). Men frågan är hur resultatet hade påverkats utan kommunens insats på 5,3 miljoner kronor?
– Det påverkar väl. Jag kommer inte ihåg hur mycket det påverkade resultatet. Men vi hade det som en tillgång i våra böcker, och vi hade ju skrivit av ungefär halva tiden, så vi hade väl halva värdet kvar ungefär, säger Stefan Enbom.
Men resultatet hade inte rakt av varit minus 5,3 miljoner på det ni presenterade?
– Nej, nej, nej, absolut inte. Skulle jag gissa hade jag sagt 1,5 miljoner något sånt om man bara tittar på det. Om man har ett värde i sina böcker på något för en miljon kronor och säljer det för en miljon kronor så blir det ingen resultateffekt. Säljer du det för 1,5 miljoner så får du en resultateffekt på en halv miljon kronor. Jag har för mig att vi hade ett värde på 3,5 miljoner i våra böcker för allt det där.
I så fall fick ni en resultateffekt på 1,8 miljoner kronor; hade ni då redovisat ett resultat på –500 000 kronor utan kommunens förvärv?
– Då hade vi kanske inte tagit vissa kostnader som vi tog. Så det går som inte att säga så. Hade vi inte gjort det där hade vi ändå redovisat resultat på en miljon kronor.
Så intäkterna och det egna kapitalet hade varit 1,8 miljoner kronor lägre än vad som redovisades?
– Exakt. Sen är det livsfarligt att ta en sak ur redovisningen och lyfta ut den. Saker och ting hänger ihop när det gäller kostnader och intäkter. Då hade vi haft kostnader på 1,8 miljoner lägre istället.
– Det som i grunden förklarar att vi gjorde ett bättre resultat i slutändan var att damlaget gick till final, att vi fick in väldigt mycket publikintäkter och hade ett sponsringspaket som gav en halv miljon kronor. Plus att vi inte hade budgeterat för Brynäsmatcherna (åttondelsfinalerna för herrlaget).
Tidpunkten för kommunens investering hade inget att göra med att siffrorna skulle bli bättre i redovisningen?
– Nej, absolut inte. Däremot hade vi gärna sett att vi hade fått tillbaka de pengar vi lagt ner (9,7 miljoner kronor på logerna). Vi har inget bekymmer med vårt eget kapital. Vi har nästan dubbelt så mycket eget kapital som vi behöver det här året och vi vet att vi kommer att fylla på det hyfsat bra det här året.
Så nu äger kommunen alla loger i hallen?
– Jajamen, de äger rubb och stubb.