HBTQ står för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner och certifieringen gjordes av Kiruna IF 2014 för att få ett mera tillåtande klimat i och omkring föreningen.
Så sent som i maj tidigare i år så förnyade Kiruna IF sin certifiering. Sporten träffar Kiruna IF:s ordförande Annika Thyni i arenarestaurangen på Lombia. För henne så var en omcertifiering självklar.
– Vi skulle ha gjort det tidigare, men certifieringen sköts på framtiden på grund av pandemin, säger Thyni och fortsätter:
– Det vi fick göra var att genomgå en utbildning. Det innebar att arbetsgruppen som var med på utbildningen fick ta fram en handlingsplan om hur vi skulle agera.
Handlingsplanen innehåller bland annat om kommunikation så att alla som är inne i föreningen får samma utbildning. Det föreningen ska göra nu är att uppdatera utbildningsmaterialet så att alla spelare och ledare innan året är slut har fått ta del av de uppdaterade materialet.
– Det handlar om att göra vissa åtgärder under en treårsperiod. Det är på gott och ont att det är en så pass lång period, men det var grunden till att vi blev godkända.
Vad ska ni prata om?
– Om föreningsklimat och hur vi beter oss mot varandra.
Det var den andra uppdateringen av certifieringen. Det har såklart runnit mycket vatten under broarna sedan 2014. När klubben med buller och bång gick ut med vad man hade för avsikt att göra så innebar det givetvis både ris och ros. Bland annat så tappade föreningen sponsorer och givetvis ekonomiska muskler.
– Det var i en machostad som Kiruna och det fanns samarbetspartners som inte ville vara med på den resan. I dag kanske någon av dem har kommit tillbaka, men 2015 tog man ett beslut i Kiruna IF att vi inte skulle exkludera någon. Klubben skulle inte göra någon unik marknadsföring för de som ville vara med på den resan som certifieringen handlade om.
Kan det fortfarande vara en sak som gör att det finns potentiella sponsorer säger nej tack på grund av ert ställningstagande?
– Jag vet faktiskt inte. I dag så finns regnbågsfärgerna i vårat klubbmärke och jag vill tro att alla vet vad dessa står för, säger Thyni innan hon fortsätter:
– Det är en sak som fortfarande kan kännas lite känslig, men jag vet inte om det är så.
Använder ni er av certifieringen i marknadsföringssyfte när ni går ut till företag?
– I handlingsplanen som ligger nu står det att vi ska bli tydligare med att använda oss av den. I dag får vi kanske mer frågor om hur vi jobbar med jämställdhet. Vi har damlag och det handlar oftare om det än just hbtq. Fast i min värld så är det två saker som går hand i hand. Det handlar om att såväl tjejer som killar ska ha samma förutsättningar.
Enligt Thyni så har hela resan under sina åtta år handlat om i stort sett samma sak hela tiden.
– Mycket handlade om att vi är verksam på en gruvort och att hockey var lite av en machosport. 2014 tog man beslutet att involvera RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter). I dag tänker vi mer på det här som ett ställningstagande fast samtidigt måste vi fortsätta jobba för att alla i föreningen ska vara medvetna.
Vart ligger det stora arbetet?
– Utmaningen har legat i att förändra människorna i klubben, men samtidigt så hade vi kanske jobbat på ungefär samma sätt utan certifieringen.
I dag får alla nya spelare och ledare genomgå en utbildning som ligger under handlingsplanen och det är sportchefen (Thomas Jatko) som sköter den delen via en utbildningspärm som uppdateras kontinuerligt.
Är det fortfarande viktigt för föreningen att göra det här?
– Ja, absolut annars hade vi inte förnyat certifieringen.
Omcertifieringen kostade föreningen 35 000 kronor, men det är enligt Thyni välinvesterade pengar.
Är det fortfarande viktigt att göra det här jobbet?
– Jo, det tycker jag även om man i dag pratar mer om jämställdhet och våld i nära relationer än just hbtq. Det ska genomsyra våra stadgar att vi tänker på hbtq. Vi ska hela tiden ha med oss hur vi beter oss mot varandra och acceptans i övrigt. Det ska också finnas med i kontrakten med våra spelare hur man beter sig mot varandra.
Tycker du att klimatet kring laget och i övriga föreningen har förändrats sedan du klev på?
– Jag vet faktiskt inte. Just det här att tycka olika är viktigare än att vara överens hela tiden, men jag tycker att vi har ett tillåtande klimat i föreningen. Det handlar om att lyssna på varandra och vara trygg i att vara sitt bästa jag, säger Thyni och fortsätter:
– Det är också en jämställdhetsfråga om att även vi mammor kan vara tränare för våra söner och döttrarna. Det är viktigt att visa för barnen att könet inte på något sätt sätter hinder för vad du vill göra.
Det hela började för över åtta år sedan. Då var Johan Köhler ordförande i föreningen och han gick ut till andra föreningar med uppmaningen att "Jag vill se alla klubbar som, liksom min, står upp för allas rätt att idrotta utan att riskera trakasserier eller kränkningar".
Riktigt så blev aldrig fallet för enligt RFSL så var intresset ganska svalt från andra idrottsföreningar.
Är du förvånad över att inte fler lag hängde på er?
– Både och, men vårat beslut om att genomgå certifieringen fick ett stort nationellt och internationellt genomslag fast det kan vara så att det här är en grej som alla ska förstå utan att göra det vi har gjort, säger Annika Thyni ordförande i Kiruna IF och fortsätter:
– Men jag tror att det kan vara bra att statuera exempel ibland.
Regnbågsfärgerna blev en del av klubbmärket som fortfarande hänger med.
Kiruna IF var första idrottslag att ta steget och till och med utforma sitt klubbemblem i regnsbågsfärger. Det var något som väckte föreningar världen över.
I Sverige så spelade Örebro Hockey en match i regnbågsfärgad tröja, fotbollsklubben Örgryte spelade med regnbågsfärgade skosnören och basketklubben Sundsvall Dragons förändrade sitt klubbmärke till regnbågens färger. På andra sidan Atlanten spelade NHL-laget Edmonton Oilers en match med regnbågsfärgade klubblad.
Sedan har det under åren förekommit kortare och längre initiativ inom för att synliggöra kampen.
Men för Kiruna IF och Annika Thyni så fortsätter arbetet.
– Det är först när vi slutar prata om det som vi har nått i mål. När det helt enkelt faller sig naturligt, säger hon slutligen.