Det Àr fredag och klockan har passerat fem. Trots det Àr det full fart i B-hallen i Coop Norrbotten Arena.
LuleÄ Hockey/MSSK-fystrÀnaren Stefan Höök och huvudcoachen Fredrik Glader har dÀr byggt upp en konditionsbana.
Snabba fötter, upp och ner pÄ plintar, under nÄn hÀck, kullerbytta, lÄnga ruscher, upp pÄ lÀktaren, runt rinken och hopp ut pÄ isen igen.
Efter en halvtimme börjar ansiktsuttrycken bli plÄgsamma och en stund senare ser mÄnga ut som en ostkrok under vilan.
PĂ„ skakiga ben kör de sen igĂ„ng â igen och igen och igen.
Först efter 80 minuter gÄr Stefan Höök in och bryter.
En liten stund senare försöker VM-backen Johanna FÀllman sÀtta ord pÄ kÀnslan under ett sÄnt hÀr pass.
â FörjĂ€vligt, hahaha. I slutet av sĂ€songen Ă€r fokus sĂ„ klart pĂ„ matcherna som Ă€r dĂ„, sĂ„ det Ă€r alltid lite tufft att komma igĂ„ng. Men samtidigt Ă€r det skönt att kĂ€nna att man lever, sĂ€ger Johanna FĂ€llman, som avslutade sĂ€songen med ett mĂ€sterskap borta i USA:
â Jag var ledig sex dagar innan det började krypa i benen, sen jag var ute och sprang lite och sen körde vi igĂ„ng. Det Ă€r sjukt kul och det kĂ€nns som att vi har börjat pĂ„ nĂ„got bra redan nu.
Ăven om nu just det hĂ€r inte Ă€r sĂ„ kul?â NĂ€, det Ă€r inte sĂ„ jĂ€kla roligt. Det Ă€r ju sĂ„. Alla som har gjort det vet ju, men man fĂ„r tillbaka det sen. Sen Ă€r det skönt att köra tillsammans, jag har kört sĂ„ mĂ„nga barmarkssĂ€songer nĂ€stan helt ensam. Det Ă€r skönt att ha varandra och sparra.
Emma Nordin, som fick Àgna förra försÀsongen Ät rehabilitering efter sin korsbandsoperation, var precis som Johanna FÀllman pÄ VM i USA.
Nu Àr hon tillbaka i Norrbotten.
â Det Ă€r hĂ€rligt. Jag tycker det Ă€r skitkul, framförallt med tanke pĂ„ att jag inte hade nĂ„n försĂ€song förra Ă„ret. Jag fick mest stĂ„ och kolla nĂ€r tjejerna körde hĂ„rt. Ăven om man inte alltid Ă€lskar det hĂ€r sĂ„ Ă€lskar man att göra det tillsammans med laget, sĂ€ger Nordin innan hon kommer in pĂ„ förra sommaren:
â Jag minns att jag stod och kollade nĂ€r de körde de hĂ€r grispassen pĂ„ Ormberget, nĂ€r de sprang upp och ner som galningar. DĂ„ fick jag stĂ„ dĂ€r...
Sen tillÀgger hon:
â Alla gĂ„nger Ă„kte jag vĂ€l inte dit, men vissa gĂ„nger tog jag mig dit och kollade â Ă€ven om det inte var sĂ„ kul att stĂ„ vid sidan om. Det Ă€r som nĂ„n sorts hatkĂ€rlek, man hatar att genomföra det men man Ă€lskar det samtidigt för att man gör det med de tjejerna man tycker sĂ„ mycket om och som man vill gĂ„ ut och tĂ€vla med. Vi lever för hockeyn och dĂ„ Ă€r det fantastiskt att göra det tillsammans.
Det Ă€r en speciell sĂ€song som vĂ€ntar: Dels Ă€r LuleĂ„ Hockey/MSSK pĂ„ revanschjakt efter uttĂ„get redan i semifinalspelet â och sen Ă€r det ocksĂ„ OS i Sydkorea.
Om vi först stannar vid det förstnÀmnda.
â Faktum Ă€r att nĂ€r vi trĂ€nade innan VM var det redan energi pĂ„ nĂ„t vis. Det Ă€r klart att man Ă€r hungrig nĂ€r man kĂ€nner att man inte har fĂ„tt göra det man ville, sĂ€ger Johanna FĂ€llman.
Blir den hĂ€r försĂ€songen lĂ€ttare Ă€n den förra pĂ„ nĂ„t vis?â AlltsĂ„, lĂ€ttare... Det Ă€r annorlunda. Det Ă€r en helt annan... Hur ska man sĂ€ga? Det kĂ€ndes som sagt redan nĂ€r vi Ă„kte pĂ„ VM att man inte var nöjd, sĂ„ det kĂ€nns skönt att dra igĂ„ng och kĂ€nna "fan, nu kör vi lite".
Emma Nordin Àr inne pÄ samma linje.
â Jag tycker man kĂ€nner det i hela gruppen. Man ser bara pĂ„ de hĂ€r trĂ€ningarna vi har haft i veckan. Det Ă€r ett fokus och engagemang som jag tidigare inte har sett i gruppen pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. Jag tror att det Ă€r revanschen som speglar av sig pĂ„ det, sĂ€ger Nordin.
...sĂ„ DjurgĂ„rden fĂ„r se upp nu?â Ja. Samtliga fĂ„r se upp.
Sen Àr det ju det hÀr med OS ocksÄ.
Det mĂ€sterskapet vill varken Johanna FĂ€llman eller Emma Nordin missa â Ă€ven om det nu Ă€r fullt fokus pĂ„ klubblaget.
â Det Ă€r mitt mĂ„l med den biten. Sen Ă€r sĂ„ klart mĂ„let hĂ€r att vi ska vinna, sĂ€ger FĂ€llman.
â För det första kĂ€nner jag stor revanschlusta hĂ€r, man vill uppleva det vi gjorde för lite mer Ă€n ett Ă„r sen igen. Sen vill man sĂ„ klart ocksĂ„ tĂ€vla om en plats i OS-truppen, sĂ€ger Nordin.
Vad Fredrik Glader gjorde medan spelarna sprang och Stefan Höök manade pÄ? Han satt och stirrade ner pÄ en lÀsplatta och följde varje individs puls.
Det nya systemet som damlaget anvĂ€nder sig av gör att trĂ€narna kan följa varje steg som laget tar â bĂ„de under de gemensamma sammankomsterna och de individuella passen.
Det blir ocksÄ ett vapen i jakten pÄ att ta bucklan tillbaka till LuleÄ.
â Det Ă€r bra, dĂ„ har Glader nĂ„got att göra medan vi fysar, sĂ€ger Johanna FĂ€llman först skĂ€mtsamt.
Sen blir hon allvarlig.
â NĂ€, men. Det Ă€r klart att det Ă€r ett bra verktyg, absolut. Det ser till att man ligger pĂ„ rĂ€tt nivĂ„, sĂ„ man inte ligger för högt eller lĂ„gt. MĂ„nga gĂ„nger kan det faktiskt vara att man ligger för högt och att man fĂ„r lugna ner sig lite.
Emma Nordin konstaterar.
â Glader kommer bli helt galen pĂ„ de dĂ€r pulszonerna, sĂ€ger hon.
Ja, han verkar redan vara lite manisk.â Jag kan tĂ€nka mig det...
Precis som FÀllman tror Nordin att laget kommer kunna dra nytta av det hÀr systemet.
â Absolut, just med tanke pĂ„ att vi försöker fĂ„ de flesta trĂ€ningarna individuella och att man jobbar pĂ„ sin egen puls. DĂ„ fĂ„r man ut samma sorts trĂ€ning av allihopa, sĂ„ jag tror det Ă€r ett jĂ€ttebra verktyg, sĂ€ger Nordin.
Om det rÀcker till att peta ner DjurgÄrden frÄn guldtronen ÄterstÄr att se.
Men nu Àr jakten i alla fall igÄng.