Konflikten mellan Boden Hockey och Hockeyettan är sedan tidigare över.
Men den fortsätter att sätta spår i klubbens ekonomi.
Sedan Piteå, Kalix, Örnsköldsvik och Sundsvall ställde in varsin match mot Boden under säsongen 2021/2022 har klubben krävt ekonomisk ersättning. De har också haft en fordran mot Hockeyettan. Totalt handlar det om 1,6 miljoner kronor, enligt Sportens uppgifter.
Pengar som Boden nu kommer att skriva av.
– Vi inser att vi inte kommer att få tillbaka dessa pengar. Då har vi inget annat val än att skriva av det och därav blir det ett minusresultat i år, men det är enbart kopplat till avskrivningarna. Annars är det ett nollresultat, säger Markus Sammeli.
Hur ser du på att ni behöver skriva av det nu?
– Det är en följd av hur föreningen fungerat under flera år. Och nu ett måste. Jag säger inte att de före oss gjort rätt eller fel. Det är kopplat till det som hände då och jag har inget ont att säga om det. Vi trodde att vi skulle få tillbaka de här pengarna, men vi får inte det och vi kommer inte att jobba för det, säger Sammeli och förklarar varför:
– Vi inser att vi varken har juridisk kompetens eller vill lägga ner energi och pengar på det. Vi tar det som en förlust i år. Det är på något sätt fiktiva pengar som ska flyttas i en bokföring. Det är inga likvida medel som vi ska hantera. Vi tar den smällen nu och kan bygga ekonomi till nästa år.
Sammeli tog över ordförandeposten för ett år sedan och medger att det varit mycket att göra sedan dess.
– Med tanke på att vi öppnade ett vitt blad när vi klev in så tycker jag att det är godkänt. Vi har inte byggt någon ekonomi det här året, men vi har inte vetat om vilka kostnader som kommer och hur vi ska hantera alla frågor. Man vet att lönerna kommer, att saker och ting kostar, men hur mycket kostar en bussresa? En flygresa? Hur många klubbor går det på en säsong? Och så vidare. Nu vet vi det mellan tummen och pekfingret.
Förra året redovisade Boden ett eget kapital på 5,6 miljoner. På grund av avskrivningarna ligger det nu på 3,9 miljoner.
– Det är fortfarande ett stort eget kapital, säger Sammeli som också berättar att klubben investerat i en ny jumbotron.
Som Hockeyettanklubb är det väl väldigt bra?
– Ja vi ligger bra till, absolut. Det är en trygghet. Det är krav på åtta procent i eget kapital i år och tio nästa år. Vi kommer inte ens vara i närheten av att vara ifrågasatta och det känns skönt. Vi har ökat både intäkterna och omsättningen, samtidigt som inflationen fördyrat och anställningar kostar.
Många andra klubbar i ligan kämpar dock med sin ekonomi.
– Det är bara att se hur det går för Vännäs, som tvingats dra sig ur. Det känns tråkigt. Vi behöver alla norrlag vi kan få och vi vet att det är många som har det tufft, säger Markus Sammeli och fortsätter:
– Vi var nyligt på ett möte med lagen från norr, från Sundsvall och uppåt, vilket var otroligt givande. Vi hade en dialog om hur vi vill utveckla norrhockeyn och Hockeyettan. Man kan säga att alla har samma problem: Det handlar om ideella krafter och resekostnader. Det är de stora utmaningarna i Hockeyettan.
Hur tänker ni kring framtiden?
– Vi vill bygga organisation vilket innebär att vi inte kan förlita oss på hur det ser ut i dag, att alla i styrelsen jobbar ideellt och utöver sina vanliga jobb. Då kommer saker falla mellan stolarna. Vi vill anställa en klubbchef och förhoppningen är att göra det under kommande säsong. Vi får se om vi lyckas, det har såklart att göra med ekonomin.
Sammeli ser ljust på Boden Hockeys framtid och klubbens fortsatta satsning framåt.
– Vi kommer att sätta upp ett nytt budgetmål och treårsplan framgent, bygga ett kapital för att vara redo att ta steget upp i allsvenskan. Vi vill ta steget upp så snart vi kan såklart, men ju större kapital vi har, desto större chans är det.
Boden Hockey begärde utträde från ligaorganisationen Hockeyettan 2022, men snart är de medlem igen.
I vintras beslutade Svenska Ishockeyförbundet att klubbarna måste ingå i organisationen som håller i den serien man spelar i.
– I mitten på juni ska de nya stadgarna slås igenom och så fort de är antagna är vi medlem igen.
Vad innebär det ekonomiskt för er, är det någon fördel nu?
– Vi bjuds in till samtalen igen och kan vara med och förhandla om olika avtal. Nu kommer det bli två olika avtal, ett som handlar om upplåtelse med isytor och ett eget tv-avtal. Tidigare har de suttit ihop och det var en av grunderna till konflikten. Vi var tvungen att sälja isytor som vi fick bättre betalt för själva. Nu kommer man kunna välja att vara med i det avtalet eller inte. Tv-avtalet är dock obligatorisk.
Och där har ni ingen specialdeal?
– Nej. Det blir ingen särbehandling åt något håll. Däremot finns det stora incitament på att bygga avtalet mycket bättre än det varit.