Per Savilahti Nagander kom fram genom Luleå Hockeys egna led och slog sig in i A-laget säsongen 2002 där han också fick göra sina debut i SHL när han fanns med i laguppställningen mot Djurgården 8 oktober.
Då var Savilahti Nagander 17 år. Nu fyller han 35 år i april och nu meddelar han också att hockeykarriären är över.
– Jag fyller 35 år och känner att det är dags att lägga skridskorna på hyllan helt enkelt, säger Per Savilahti Nagander.
34-åringen kom tillbaka till Norrbotten inför den här säsongen där han skrev på ett tvåårskontrakt med Boden HF. Nu väljer han dock att inte fullfölja kontraktet och bryter det efter en säsong, allt i samförstånd med Boden.
– Vi har fått barn och jag har ett heltidjobb här i Luleå så det tar för mycket tid att pendla till Boden och spela hockey. Jag har pratat med föreningen och de förstod min situation, det var inga "hard feelings" så det var skönt, säger Savilahti Nagander.
34-åringen har levt ishockey i hela sitt liv och tillhört klubbar som Luleå Hockey, AIK, Saipa (Finland), Herlev Eagles (Danmark) och nu senast Boden HF. Han har också varit utlånad till Piteå HC, Björklöven två andra finska klubbar under sin karriär.
Hur kommer du klara dig utan hockeyn?
– Just nu är det ganska skönt efter säsongen men det är klart jag kommer sakna hockeyn. Men när väl säsongen drar igång då kommer det nog vara tufft, även fast man har tagit beslutet att lägga ner, säger han.
Karriären har som sagt varit lång och ett antal klubbar har passerats.
Vilka är dina höjdpunkter?
– Åren i Finland och Saipa var grymt roliga men också när vi gick upp till SHL med AIK var roligt. Sedan har vi CHL-mästerskapet med Luleå 2015, det var skönt att man fick vinna någonting också, säger han fortsätter:
– Nu i efterhand är man jäkligt nöjd att ha ett CHL-guld, det är inget att sticka under stol med.
Den reslige backen har varit en profil genom hela sin karriär. Han har gått hem hos vissa supporters och han har varit mindre uppskattad av andra. Det har helt enkelt funnits en hatkärlek runt Per Savilahti Nagander.
Du har väckt mycket känslor hos publiken, är det något du kommer sakna?
– Jag kommer sakna allt positivt. Det var många som var glada när jag kom tillbaka till Luleå Hockey 2014 och många stöttade mig när jag tvingades lämna föreningen 2015, allt sådant kommer jag sakna, säger han men är snabb att tillägga:
– Men det kommer bli jävligt skönt att slippa kostymnissarna som sitter på läktarna och gnäller, skrockar han.
Det är några ögonblick i karriären som kommer förfölja honom. Bland annat en incident där Luleå Hockey spelade boxplay i en bortamatch mot Leksand. Luleå vann tekning i egen zon och pucken kom till Savilahti Nagander som laddade för kung och fosterland för att få pucken ur egen zon.
Slagskottet fick pucken att flyga hela vägen över den 60 meter långa hockeyrinken och seglade över plexiglaset i offensiv zon. Resultatet, puck out-utvisning och spel tre mot fem för Luleå.
– Det väl inte så vanligt att det händer, men det var första året som den regeln infördes. Pucken bara flög, säger han.
Det har även blivit en hel del fajter och gruff genom åren. En minnesvärd drabbning var mellan Per Savilahti Nagander och Patric Blomdahl när Luleå Hockey mötte Linköping 2007.
– Det var mycket känslor mellan Luleå och Linköping där några år när vi mötte dem i slutspel, vi hade några duster. Det är faktiskt roligt att också ha som minne med alla fajter, jag gillar sådan typ av hockey. Det ska vara mycket känslor, det ska flyga grejer lite kors och tvärs, det är roligt, säger han.
Bästa lagkamrat genom åren?
– Det är svårt, jag har haft många bra. Linus Omark är en och under lock out-säsongen hade vi Justin Williams. Men också vår lagkapten i Saipa Ville Koho. Han spelade i 16 säsonger där och var en bra ledare på och utanför isen, säger han.
34-åringen fortsätter:
– Anders Burström var en bra kapten i Luleå och Dick Tärnström i AIK, det är många bra spelare jag har spelat med.
På ledarsidan ser han ungdomstränarna Tore Larsson och Roger Rönnberg, numera tränare i Frölunda, som betydande del för hans karriär.
– De två hjälpte mig mycket att utvecklas, det är säkert något namn jag har glömt men de två betydde mycket för mig.
Han passar också på att tacka Boden HF för att han fick chansen att återvända till Norrbotten.
– Jag är glad att jag fick göra mitt sista år i Boden och att de visade förståelse för mitt beslut, säger Per Savilahti Nagander.