I fjol vid samma tidpunkt hade han firat miraklet i Örnsköldsvik i några dagar.
Den här gången sitter Johan Porsberger, 23, med Rutviks SK som moderklubb och en massa säsonger i Luleå Hockeys organisation, i bilen på väg hem till Luleå.
I lördags blev Leksand nedskickat till allsvenskan – av dalarivalen Mora.
– Fiasko. Det som inte fick hända hände ju, säger Johan Porsberger besviket när han snabbt summerar säsongen.
Sen fortsätter han:
– Jag förstår Modo nu. Det är fan inte roligt att stå på sidan där du har exakt allting att förlora. Jag tycker inte alls att vi kom upp i nivå i de matcher som jag var med i. Mora var bättre och det är bara att gratulera.
Hur var känslan inför matchsserien?– Den var bra, tycker jag. Nånstans hade man haft det här i bakhuvudet ganska länge, att det fanns en stor chans att det skulle bli negativt kval. Vi hade hugg på Örebro men det känns som att krafterna tog slut när vi förlorade mot dem. Då började vi förlora igen och luften gick ur oss.
...och det tog ni med er in i kvalet?– Precis.
Samtidigt var Mora ett riktigt bra hockeylag. Blev ni överraskad över det?– Nä. Man vet ju vilka det är som spelar där. Jag har ju spelat med (Emil) Bejmo, (Mathias) Bromé och (Viktor) Amnér och sen har man mött alla de andra. Jag är mer förvånad att vi var så jävla bleka, det är det som förvånar mig mest.
När Moracentern Robin Johansson sköt 5–1 i tom bur i en fullsatt Smidjegrav Arena under lördagskvällen så exploderade hallen på allvar.
Då började avancemangsfesten i Mora och Leksandsspelarna lämnade sen isen med nedsänkta huvuden.
Johan Porsberger? Han låg hemma.
En hjärnskakning stoppade honom från spel i de sista kvalmatcherna.
– Den kunde inte ha kommit olägligare. Jag såg inte ens matchen. Jag fick bara lite uppdateringar om att det stod 2–0 och att vi gjorde 2–1 och spelade bra, säger Porsberger.
Han andas till innan han berättar om hur det var att inte kunna spela säsongens viktigaste match.
– Det var panikångest hela dagen nästan. Det är en annan sak att vara ute på isen mot för att vara bredvid och inte kunna påverka någonting. Man är nervös inför matcherna när man ska lira, men då släpper det när de börjar. Men när man är utanför och inte ens vet vad fan som händer, om vi vinner eller förlorar... Det är bland det värsta jag har varit med om.
Johan Porsberger anslöt till Leksand mitt under den allsvenska fjolårssäsongen.
Han hade då fått sparken från Asplöven och kom in i dalaklubben i ett läge där laget gick kräftgång i tabellen.
Då vände allt och till slut avgjorde Brock Montpetit i sudden mot Modo i den sjunde och avgörande kvalmatchen.
Johan Porsberger, som hade förlängt kontraktet i januari, följde med Leksand upp i SHL – och trots att laget låg i botten av tabellen levererade 23-åringen.
Med 20 poäng (13+7) blev han tvåa i interna poängligan samtidigt som han blev poängbäste rookien i hela ligan.
– Personligen har det känts bra nästan hela året. Men det är så svårt att vara glad över det också, det känns som skitsamma. Men får man lite distans från det här kan jag nog känna att jag rent personligt är nöjd med min säsong, säger Porsberger innan han utvecklar:
– Det var folk som inte trodde på mig nu när vi skulle in i SHL, men nånstans vet jag vad jag kan och jag vet att jag kan göra mitt jobb och bidra framåt. Sommaren kändes bra och får man en bra grund att stå på får du ett helt annat självförtroende. Jag har tidigare känt att jag har varit lite klen...
Sekunden senare tillägger han:
– Jag säger inte att jag är nån jävla maskin nu, men det är lite lättare att skapa situationer när man kommer väl förberedd.
Du skrev nytt kontrakt i fjol och tanken var väl SHL med Leksand minst ett år till.– Det var tanken...
Vad händer nu då? Har du kontrakt med Leksand eller bryts det?– Det har jag inte ens kollat. Vi får se vad som händer.
Du vet ingenting om framtiden?– Nä.
Du är på väg hem till Luleå med bil just nu. De har ju ett SHL-lag här också.– Precis. Det är klart att det är intressant, men jag kan inte bara ställa in trunken där och säga att jag ska lira.
Har de hört av sig något?– Njä, eller... Jag och agenten pratade lite smått under säsongen och han sa att Luleå har ögonen på mig. Men det är väl ganska naturligt, jag är ju därifrån.
Kan du tänka dig att stanna i Leksand och följa med ner i allsvenskan?– Jag vill höra vad Leksand har att säga och hur deras målsättning ser ut. Man känner ju skuld i det här, men samtidigt vill man spela på så hög nivå som möjligt. Och jag tycker väl att jag nånstans har bevisat att jag kan spela på den här nivån. Så vi får se.