Asplöven kunde hålla undan med 3–2, trots viss kalabalik på slutet. Efter matchen var det glatt i omklädningsrummet – men i tränarskrubben satt Per Kenttä och var inte fullt så munter.
– Vi får en bra start och kan åka ganska avslappnade till Karlskoga. Det var lite krampaktigt, men vi gör tillräckligt för att vinna. Vi behöver inte be om ursäkt, säger Kenttä.
Vad är det som du är missnöjd med?
– Det är lite mer att önska i den offensiva delen av spelet. De fick ner farten på oss, vi försökte rätta till det men lyckades inte riktigt.
Framför allt är Kenttä missnöjd med spelet i numerärt överläge – trots att laget gjorde två mål i spelformen.
1–0 efter 7.31: Sebastian Dyk sökte Simon Olsson på bortre stolpen, men vallade istället in pucken via en försvarares skridsko.
2–1 efter 16.15: Scott Macaulay fick ett pass från Simon Olsson och sprättade upp pucken i krysset samtidigt som Almtunas utvisade spelare kom in på isen.
Men efter det var det desto skralare med framgångarna.
– Vi blir lite överkonstruktiva, det blir lite omständigt. Vi har pratat om att spela enkelt i veckan, spelar jättebra i första – och sen försöker vi göra lite väl mycket i andra och tredje, säger Kenttä och får medhåll av målskytten Scott Macaulay.
– Det var inte särskilt bra, nej. Vi blev lite lata, det kanske funkade lite för bra i början. Vi måste vinna andrapuckar och åka mycket skridskor, det är då vi blir som bäst, säger Macaulay, som ändå var nöjd med målet – och segern:
– Ett grymt pass av Olsson, jag anade att första krysset skulle vara ledigt så det var bara att försöka få upp den. Turligt nog lyckades det, säger Macaulay.
Olsson är spelfördelaren, Dyk är målskytten – vem är du i Asplövens powerplay?
– Jag ska försöka tillföra lite fart, som försvarare är det ju svårt att hålla reda på en back som kommer ner och försvinner i folkmassan. Med såna spelare är det lätt att bara hitta en yta och försöka dyka upp där som gubben i lådan.