Sommaren 2008 lär Anton Gustafsson, 22, aldrig glömma. Det var då han valdes av Washington Capitals redan i förstarundan, som 21:a totalt, i den årliga NHL-draften.
Hockeylivet lekte och redan ett år senare skrev han på ett lukrativt treårskontrakt med klubben.
- Jag fick ett avtal som man nästan tappade hakan åt. Jag fick ju maxlönen som en rookie kan få. Så jag var jättenöjd, men eftersom jag inte spelade i NHL tjänade jag ju inte de pengarna, säger Anton Gustafsson.
Men där började problemen. Washington skickade snabbt ner honom i farmarligan och därifrån blev han sen skickad till farmarligans farmarliga.
Vill inte vara känd som "sonen"
Då fick 22-åringen nog och åkte hem till Sverige och vara nära att sluta.
- När jag åkte hem från USA var jag inne på att lägga av med hockeyn och jag ångrar att jag skrev på det där kontraktet i NHL. Jag önskar att jag hade väntat något år till och fått utvecklas i lugn och ro.
Åren efter den korta vistelsen i Washington har kantats av skador och han har inte riktigt fått chansen att blomma ut.
Nu är han ute efter revansch och han vill tvätta bort stämpeln som "Bengt-Åkes son".
För pappa heter Bengt-Åke Gustafsson och är en av svensk hockeys största genom tiderna.
- Jag vill inte vara känd som Bengt-Åkes son utan jag vill att han ska vara känd som Antons pappa. Jag vet att det är jävligt svårt men det målet har jag och jag vet vad jag är kapabel till och vilken potential jag har. Och det är så jag vill att det ska vara när sagan är slut.