Peter Norén var en ikon, en evig kraft att räkna med, i norrbottnisk bandy. Efter en karriär som spände över fyra decennier la den då 42-årige eleganten på vänsterkanten skridskorna på hyllan 2011. Sedan dess har han varit saknad
- framför allt i den sista klubben som drog nytta av hans tjänster som halv, HT Bandy.
Men nu hoppas laget som alltid ligger på gränsen att de hittat hans ersättare.
I 21-årige anfallaren Tuomas Mokko.
Mokko har aldrig spelat halv tidigare. Men när tränarna Vesa Vuokila och Paulus Pörhölä kom med idén så fastnade han för den. Tillsammans med Mattias Stenman på högerkanten ska han nu vara länken mellan försvar och anfall.
- Det var tur för mig att Markus Hiukka bestämde sig för att börja om, det blir mycket lättare för mig att spela när han står där som libero, säger Mokko.
"Han kan bli en världsspelare"
Hur det känns att påbörja något nytt? Tuomas Mokko inleder svaret med att sucka som om tyngden av Outokumpus samlade kromproduktion låg på hans axlar.
- Det är mycket att lära, riktigt mycket. Halv är kanske den svåraste platsen att spela på. Du måste kunna hålla i bollen, slå exakta långbollar, hålla koll på motståndarna och åka mycket skridskor.
De säger att du ska ersätta Peter Norén...
- Jag har kollat mycket när hans spelade. Han hade ganska mycket bättre händer än vad jag har, men jag kanske har lite bättre skridskoåkning. När Norén var som bäst, under första året i elitserien med HT och när han spelade i finska ligan, då var han riktigt, riktigt bra. Om jag över huvud taget ska komma i närheten av hans kapacitet så behöver jag två eller tre år till.
Å andra sidan finns förtroendet från lagledningen. När NSD pratar med tränaren Vesa Vuokila instämmer han i sin adepts verklighetsbeskrivning, men...
- Det är inte bara jag som ser potential i den här killen, vi tror att han kan bli en världsspelare på den här positionen.
Vad saknas?
- Halver blir ju sällan bra på en gång, de måste få göra misstagen och lära sig spelet.
Tuomas Mokko spelade hockey från början, precis som sin storebror Hannu. Men när hockeytränaren rådde Hannu att börja med bandy istället kände Tuomas att det nog vore det rätta för honom också.
- Jag var ganska liten när jag var ung, jag vägde 40 kilo och de andra vägde 80. Det var nog rätt väg att gå, säger Mokko och skrattar.
Efter ett par år i Torneå PV valde han att flytta till Haparandas lag i det svenska seriesystemet. Med spelare som Jukka Ohtonen, Peter Norén och Antti Ekman fanns det måttligt utrymme kring bollen för en 17-årig anfallare.
- De är ju riktigt skickliga med bollen, det var kul att se dem spela och lära sig av dem.
Men för dig handlade det mest om att se på?
- Jooo... Men när man är
anfallare får man vara glad om man har tio bollkontakter på en match oavsett. Det är hårt jobb, kolla på Christoffer Edlund eller Sami Laakonen. De åker två mil per match och får kanske bollen fyra gånger - men de gör fyra mål på de chanserna. Det gäller att vara effektiv som anfallare.
Från anfallare till halv
Och där är det stora problemet med Mokkos seniorkarriär. Han har inte varit tillräckligt effektiv som anfallare - och han var aldrig mindre effektiv än under den senaste säsongen med Kalix Bandy i elitserien.
- Nå, det gick ganska dåligt för mig. Jag jobbade hårt i spelet utan boll, men när jag är anfallare förväntar ju sig laget att jag ska göra mål. Jag gjorde bara ett, jag fick inte spela och till slut fick jag dåligt självförtroende. Jag hade aldrig sommartränat så bra som när jag spelade i Kalix, men det fungerade inte. Jag vet inte, kanske passade jag inte in i Kalix spel.
Att göra något vettigt av de där tio bollkontakterna som en anfallare får under en match måste bli ännu svårare om man inte har självförtroendet.
- När jag spelade mitt bästa spel i fjol så var jag ju med i landslaget, men sen... Jag vet inte vad som hände. Jag försökte göra allt jag kan, men det räckte inte.
Ångrar du att du gick till Kalix?
- Eeeii... Jag lärde mig mycket svenska. Om jag inte spelat i Kalix hade inte du och jag kunnat sitta här och prata. Det var en tuff tid, men jag lärde mig mycket också.
Som halv i HT Bandy har du helt andra krav på dig än som anfallare i Kalix. Vad behöver du bli bättre på?
- Allt...
Äh, kom igen nu.
- Skridskoåkningen har jag, och orken till viss del. Jag börjar lära mig att läsa spelet bättre. Däremot jag har ju aldrig flippat bollen förut, jag har aldrig slagit långbollar, det måste jag träna på. Men det är intressant också.
På vilket sätt?
- Som anfallare har man ju en ganska liten roll i spelet, det har förändrats nu. Jag har fått en bra möjlighet att utveckla mitt spel och det känns som att tränarna och de andra spelarna litar på mig.
Kommer du att spela halv resten av karriären nu?
- Jag kan tänka mig det, men jag har inte tänkt så mycket på det.
Du har 21 år kvar att spela innan du blir nästa Peter Norén.
- Man kan ju alltid hoppas...