Hallå där...
...Pelle Johansson, NSD:s sportkrönikör.
– Hej.
Du ska stå i mål på en av Boden Handbolls träningar. Varför det?
– Det var ett illa genomtänkt löfte i samband med att laget gick upp i elitserien och att Annica Ölén annonserade att hon skulle sluta. På Twitter lovade jag då att jag skulle stå i mål en träning ifall hon skrev på för ännu en säsong.
Vad kände du när hon kritade på det där kontraktet?
– Aldrig förr har väl uttrycket blandade känslor varit så applicerbart.
Alltså, vet du hur hårt de skjuter?
– Jo, jag vet hur hårt de skjuter. Jag vet exakt hur hårt de skjuter. Som gammal hockeymålvakt är det nödvändigtvis inte lika mycket farten som skrämmer mig som deras träffsäkerhet.
Vad är du rädd för att de ska träffa?
– Säg så här, huvudet är mitt minsta bekymmer.
Är det sant att du frågat om du får använda hockeyskydd?
– Det hade väl varit på sin plats, men det var väl mer en stilla önskan än en realistisk förhoppning.
Hur skulle du beskriva dig själv som handbollsmålvakt?
– Ingen aning, faktiskt. Handboll är en av får sporter som jag aldrig någonsin har spelat. jag tänker mig att jag som är två äpplen hög knappast har positionsspelet som min styrka. Jag kan kanske bara hoppas på att de sakta borttynande reflexerna möjligtvis finns kvar i krönikörskroppen.
Vad kan vi förvänta oss härnäst? Brottning mot Sofia Matsson, kanske?
– Det ni kan förvänta er är att jag ska vara pappaledig. Där ligger mitt fokus.
Tack, då vet vi. Men nu ska jag ringa spelare i Boden Handboll och fråga hur ont du kommer få.
– Ditt as.