Det är bara minuter efter att drömmen är sann. Boden Handboll är i elitserien.
Mitt i glädjekaoset på golvet i ÖHK-hallen i Göteborg står lagkaptenen Annica Ölén och gråter och säger med extremt segerhes röst:
– Det känns så jäkla sjukt. Det är en helt sjuk match. Vi visste att det skulle bli tuffare. Det är så sjukt att få gå upp i elitserien med Boden.
Hon blir avbruten av att barndomskompisen Johanna Larsson kramar om henne och säger: ”Du är bara bäst”.
Sedan fortsätter Ölén:
– Hur många bor det ens i Boden? Att spela här från början och gå upp. Det här känns ju som ens lilla barn och så gör vi upp i finrummet med vårt lilla barn nu.
Boden Handboll hade ledningar med tre, fyra och fem mål i andra halvlek. Men den här historiska matchen blev till slut ett otroligt drama.
Önnered var helt plötsligt uppe i 20–20. Emmy Nordmark satte 21–20 för Boden med 56 sekunder kvar och sedan lyckades norrbottningarna stoppa hemmalagets sista anfall.
När Carin Bergdahl drog en offensiv foul på en hemmaspelare med fyra sekunder kvar var det klart.
Det var försvarsspelet, där Ölén var en av de som bidrog mest, och målvakten Viktoriya Polshikova som vann matchen åt Boden.
– Det är sjukt spännande. Ännu roligare att vi vinner. Jag höll på att pinka ner mig på plan. Men jag tänkte vi måste, vi måste stoppa dem.
Det här blev också ett sagoslut för Annica Ölén. Segern med 21–20 mot Önnered är 27-åringens sista match i karriären. Det är hennes dåliga axel som sätter stopp för det.
– Det är sorgligt, men ändå jättebra. Det kan inte bli bättre än att avsluta på det här sättet, säger hon med rösten full av tårar.
Hon drog på sig axelskadan under ett läger med juniorlandslaget. Den är opererad två gånger, senast 2010.
– Stundtals har det varit otroligt jobbigt att spela. Samtidigt tycker jag det har varit värt det för man har kämpat för det här. Sagan har liksom ett slut nångång. Min kropp orkar inte riktigt med det.
Resten av laget har vetat att kvalspelet var mittsexans sista matcher.
– Jag tog beslutet efter jul nångång. Det har fått växa fram.
Det finns inte att du ångrar dig och vill/kan spela i elitserien?
– Inte just i nuläget.
Boden Handboll hade jättebråttom med flygtaxin till Landvetter flygplats efter matchen, men när NSD möter upp laget där har Annica Ölén lugnat sig lite känslomässigt och pratar vidare om axeln.
– Den hoppar ur led. Det gör så jäkla ont när den gör det. Varje gång den gör det blir den bara svagare och svagare.
Hur klarar du att spela?
– Nu har jag ett axelskydd och vi tejpar den. Vi har hoppats på att den inte hoppar ur led. Man spelar på adrenalinet.
Annica Ölén är på väg att gå och checka in sitt bagage. I den känslomässiga intervjun på golvet direkt efter matchen sa hon att hon inte rikttigt hade vågat tro att laget skulle klara att gå upp.
Nu på Landvetter säger hon:
– Jag tror inte jag har fattat det än. Det kommer kanske till en i morgon eller om en vecka. Just nu känns det som att man är glad, men man fattar inte riktigt varför man är glad.