I mitten av augusti förra året var Fredrik Espling en 16-årig kille från Luleå som precis skulle börja gymnasiet. Hans talang när det kom till fotboll hade tagit honom till både pojklandslaget och till Bodens BK division 1.
Efter Mattias Bergdahls mål hemma mot Umeå FC hoppade denne upp i luften i en målgest som på något sätt slutade med en skada. Fredrik Espling satt på a-lagets reservbänk för första gången och fick plötsligt chansen att hoppa när en kvart återstod av matchen.
Åtta minuter senare var det Espling som fick skrika ut sin glädje efter att ha gjort 4-2 i sin första a-lagsmatch i den grönvita tröjan.
Som om inte det var nog så hade storklubben Rangers från Glasgow i Skottland tagit kontakt med BBK:s klubbdirektör Micael Selini. En av deras scouter hade sett Fredrik Espling när han var med landslaget och spelade match.
Reaktionen var kanske inte som när de fem männen i lustiga hattar fick se tjuren Ferdinand sätta sig på en humla, men ändå tillräckligt för att erbjuda ett provspel för klubben. Efter att som bäst ha tränat med AIK och Djurgården några år tidigare hade Espling något stort på gång.
- Man kan inte tro det. Det går bra nu, sa han uppspelt när SR pratade med honom efter vinsten mot Umeå.
Hoppade av gymnasiet
Glasgows gator är som de brukar vara under hösten. Marken är lätt regnstänkt efter de lätta skurarna som verkar vara obligatoriska på Storbritannien och det är varken särskilt varmt eller kallt i luften.
Det är lite av den tillvaro som blivit Fredrik Esplings vardag från januari och framåt. Provspelen föll väl ut och Rangers ville kontraktera Espling som heltidsanställt ungdomsproffs i sin akademi.
Bara några dagar efter målet mot Umeå drog han över till Skottland där det blev en vecka av matchning och träning.
- Jag gjorde mål första gången och de sa att de ville se mig en gång till. Så jag fick komma tillbaka i september eller oktober.
Efter det provspelet fick han beskedet på plats att man ville skriva kontrakt. I december kom kontraktet hem på posten och Fredrik som knappt hunnit börja på gymnasiet bytte därmed kurser i naturvetenskap, CSN-bidrag och omklädningsrumshäng med David Roberts i Boden mot att vara heltidsanställd fotbollsspelare i en storstad där han varje vecka är på samma anläggning som landslagsmännen från Rangers a-lag.
Viktigt med a-lagsfotboll
- Det blev inte så stor energi på skolan vilket kanske var dumt. Det var lite av en chansning ifall inte allt skulle gå igenom. Skolan är inget jag saknar. När jag blir äldre kommer jag såklart att vilja ha en utbildning men nu vill jag bara koncentrera mig på fotbollen.
Fredrik hade ett kontrakt med BBK som sträckte sig till 2013 och när Rangers kom in i bilden var det omöjligt att säga nej. Affären gick till precis som i vanliga fall med övergångssumma och väntan till januari när transferfönstret öppnade. Summan fick Fredrik inte veta och frågade aldrig efter heller.
- Jag hade ett år i Boden där vi hade ett bra juniorlag som gick bra i Gothia Cup. Sedan fick jag chansen i a-laget och fick till och med göra ett mål. Jag fick testa på a-lagsfotbollen som är viktig för spelare som vill uppåt för att få hårdheten och snabbheten.
Var du orolig att Boden skulle stoppa dig?
- Nej, jag tror att Boden är rätt stolta över att få ut spelare så här. Det är ju ett bra skyltfönster för dem och nu har man sålt Philip Olofsson också. Jag tror de ville att jag skulle ta chansen. De är schyssta där och vill inte stoppa någon.
Tung andra säsong
I januari blev drömmen permanent när Fredrik flyttade över från den kalla svenska vintern i Luleå till den mer uthärdliga varianten i Storbritannien. När vi träffas i en restaurangbar i centrala Glasgow är hans pappa Robert på besök. De har varit på stan och shoppat under lördagen som var ledig för Fredriks del. Några kompisar skulle ha också ha kommit på besök men när flygrutterna ändrades så ställdes de planerna in.
Efter att ha bott hemma hos en familj och på hotell en tid så har han nu fått en egen lägenhet. Det är gångavstånd till träningsanläggningen Murray Park som ligger en dryg mil norr om centrum där alla klubbens spelare i klubben håller till.
Fredrik berättar om hur lätt det gick i början av året när han kom in mitt i säsongen för klubbens U17-lag. Målen bara rasade in och han snittade nästan ett mål per match.
Precis som för hans gamla lagkompisar i BBK har det gått lite trögare den senaste tiden. Denna säsong växlar han mellan U18 och U19 och har haft det tyngre med spelet och målskyttet.
"Bara köra på"Nu har jag lite motgång och konkurrerar med äldre killar och då är det svårt att ta plats. Jag konkurrerar inte med de bästa i Sverige nu utan med de bästa i Europa. Man märker att det är skillnad. För det mesta har det inte blivit så mycket speltid och det finns inte så mycket att göra.
För tillfället är han skadad och har kört en del rehab. Bland annat med Rangers engelske mittback Kyle Bartley som har lånats in från Arsenal. Trots det återkommer Fredrik ofta till hur glad och lycklig han är över att leva sin dröm.
- Jag känner mig stolt då det är väldigt många provspelare som inte ens får komma tillbaka till oss. Man blir glad när man tänker att jag ändå har ett kontrakt. Det är en jättechans jag har fått. Man glömmer bort det när veckorna rullar att jag ändå är väldigt lyckligt lottad.
Så låter det när man pratar med honom. Kommentarer om hur viktigt det är att anpassa sig till den nya miljön och tänka på laget som skulle få Lars Lagerbäcks att hjärta att smälta varvas med mer kontinentala kaxigheter som att han är lagets klart bäste gocartförare och att verkligen tror att han kan nå a-laget. Eller så är det "bara att köra på".
Upptäcktes med länslaget - Jag vill verkligen lyckas och jag tycker att det är värt det. Det är en akademi och man vill klättra uppåt. Då måste man tänka på sig själv och vara ego. Sen när man kommer mot a-laget är det en annan grej. Att ta steget dit är det jobbigaste och då måste man vara ego.
Man undrar varför har just Fredrik Espling lyckats nå långt när så få andra från Norrbotten gör det?
Han är visserligen född tidigt på året som en majoritet av landets spelare är, men tror själv inte det spelar någon roll längre då hans fördel av att vara tidigt utvecklad jämnats ut. Däremot var den en avgörande faktor att han tog sig till landslaget som ledde till att fler kunde se honom spela.
- Landslaget fick syn på mig i Junsele. Jag och målvakten Johan Wikström var på Bosölägret till exempel. Jag gjorde bra ifrån mig med länslaget och där de plockar spelare. Sen rullade det på. Det gäller att prestera vilket jag har gjort. Det är lite tur också att rätt personer tittar när man gör mål.
Heltidsanställd - Jag kommer ihåg när jag spelade med Lira och var kanske tio år att man alltid hört att det är så få från Norrbotten som kan nå toppnivå. Men jag vägrar tro på det där och tycker det är skitsnack. Jag blir förbannad när jag hör sådant då det inte stämmer. Det är bara jag som bestämmer över hur långt jag vill gå. Jag tränade mer och hårdare när jag var yngre. Jag vet det eftersom jag är här.
Skillnaderna mellan att spela i Sverige märker han också av. Laget har fyra tränare, två målvaktstränare, tre naprapater, och en läkare för hela akademin. Han säger att det ska kostar drygt 50 mijoner kronor att driva en akademi. Något som ingen svensk klubb kan matcha.
- Här är jag heltidsanställd. Det här är mitt jobb och jag kommer hit varje morgon. Hemma i Sverige har man skolan också och träning efter det. Här kommer jag in på morgonen, äter frukost, tränar, har lunch och sen träning igen. Det är mitt jobb och allt jag gör. Det blir fotboll 24 timmar om dygnet. Det går inte att jämföra med Sverige.
Barcelona eller Bastuträsk - Tränarna pratar med man sällan med annat än när det gäller instruktioner. Om man inte kallas in på deras kontor. Då vet man att något stort har hänt.
- De kommer inte fram till en eller så. De skriker på träningarna. Skriker de att du är dålig så vet man vad man ska träna på. Skriker de att man är bra så har man liksom fått godkänt.
Är det något du märkt att man inte kan göra?
- Du kan inte käfta emot en tränare. Det går inte alls så man gör det bara inte. Att passa tider är A och O här och det är mycket disciplin.
Vad händer om man missar en tid?
- Man blir hemskickad. Kommer man bara två minuter sent till frukosten får man åka hem och komma tillbaka på kvällen. Så det är väldigt strängt. Jag har inte varit med om det som tur är.
Trots disciplinen och det hårdare klimatet trivs Fredrik ypperligt med sitt nya liv. Någon mindre klubb än Rangers hade han inte kunnat tänka sig.
- Vi möter sådana lag varje vecka och man ser att kvalitén saknas. Då hade det varit bättre att vara hemma i Sverige med Boden. Hellre Boden än något annat lag här i Skottland. Jag är helt säker att det här är det bästa för min utveckling. Jag utvecklas både som människa och spelare varje dag.
Har du någon plan för hur karriären ska se ut på lång sikt?
- Nej, jag har ingen plan. Jag kan hamna i Barcelona eller Bastuträsk så det är svårt att säga. Jag får prestera när det gäller och koncentrera mig på nuet.
Du får ta ett år i taget som man brukar säga.
- Precis.