Representationslaget klarade nytt division II-kontrakt. Klubbens andralag är klart för fyran nästa säsong. En succésäsong med andra ord för Gällivare/Malmbergets FF. En säsong som började bra för nykomlingarna men efter några omgångar så var det annat ljud i skällan. Ett uppmärksammat bråk utanför en pizzeria en lördagnatt i maj ställde till det.
Och visst, bråket satte sina spår. Spelare fick lämna klubben, en av tränarna tog timeout, dåvarande ordföranden valde att kliva av. Mycket skriverier i media, inte bara bland ortstidningarna utan även kvällstidningarna.
– En tuff period givetvis för alla inblandade i klubben, allt från tränare, spelare, styrelse, supportrar, sponsorer, alla mådde dåligt, berättar Kalla.
Men om vi backar till förra hösten, nästan på dagen för ett år sedan. Då var det tjo och tjim i malmfältslaget. Jublet visste inga gränser när laget avancerade till division II efter två dramatiska kvalomgångar. Ett avancemang som innebar jobb, hårt jobb dessutom för att förbereda sig på bästa tänkbara sätt inför spel i tvåan. Ett flertal importer från England värvades för att få ihop ett slagkraftigt lag. Värvningar som det var delade meningar om.
– Men med facit i hand blev det räddningen, för klubben fick även igång andralaget som legat i malpåse en säsong, säger Kalla som tog över ordförandeposten veckorna efter händelsen utanför pizzerian.
En säsong som slutade med att kontraktet säkrades i den sista omgången. Och andralaget slutade tvåa i femman och vann därefter komfortabelt två kvalmatcher och tog steget upp i fyran.
– Trots en turbulent säsong så slutade det med succé till slut, och läget för fotbollen i kommunen har inte varit så här positiv sedan 90-talet, både hos oss på seniorsidan som hos Malmbergets AIF och Gällivare SK på ungdomssidan, menar Kalla.
Så snabbt det kan vända, för det såg riktigt mörkt ut i månadsskiftet maj/juni.
– Till matchen efter bråket fanns det knappt spelare att tillgå, med nöd och näppe fick vi ihop ett lag, och då stod hela föreningens existens på spel.
Men inget ont som inte för något gott med sig, heter det ju. Föreningen, eller rättare sagt Kurt Kalla, drog i gång UEFA:s Respect-projekt (se annan artikel) som uppskattades stort bland förbundsfolk och sponsorer.
– Ett extra tack till sponsorerna som stöttade oss när det var som jobbigast.
Och just sponsorerna är viktiga om man skall bedriva idrott på den här nivån. Att man sedan är det nordligaste laget med enormt långa avstånd gör inte saken lättare.
– Tror killarna reste över 1 600 mil (125 mil i snitt/bortamatch) till säsongens tretton bortamatcher, resor som kostar enorma pengar.
Redan nu är förberedelserna igång inför nästa års säsong. Tränarduon Krister Taivalsaari och Mats Stålnacke har flaggat för att de kliver av från tränaruppdraget men kommer jobba kvar i föreningen på ett eller annat sätt. Spelarinventering? Nyförvärv ? Och så ekonomin!
– På spelarsidan är jag optimistisk, har hört många som slutat alldeles för tidigt och vill börja lira igen, det mycket tack vare att andralaget tog klivet upp i fyran. Glädjande är också att vi har många invandrare/flyktingar som hittat till oss. Fotbollen är utan tvekan den idrott som bäst kan bidra till en integration av människor i vårt samhälle.
Som tror och hoppas på en framgångsrik fotbollsframtid. Men till vilket pris?
– Dags att vi ställer oss frågan. Jobbet med att få ihop ekonomin tar idag en alldeles för stor del av tid och kraft för de eldsjälar som försöker bedriva och utveckla en sund verksamhet.