"Visst funderade jag på framtiden"

För två år sedan hade Anton Lahdenperä knappt ett rätt. Att försöka följa honom under tävlingarna i Europacupen innebar en hel del letande.
Allt som oftast syntes hans namn längst ner i resultatlistorna.
Anton Lahdenperä, SWE, DNF (Did Not Finish).
- Visst funderade jag på framtiden, men det var aldrig någon tvekan om att jag skulle fortsätta köra. Men självförtroendet fick sig en rejäl törn, det är klart, säger Lahdenperä.
Trots motgångarna fortsatte Anton att tro. En gång i tiden hade han kommit bland de 30 främsta i världscupen, det skulle gå igen. Men hans förhoppningar var kraftigt färgade av den sorts realism som kommer sig ur motgångar.
- Jag hade inte så stora förväntningar, ändå stämde åkningen rätt bra. Jag tränade målmedvetet under hela hösten, fick till inställningarna på materialet och till slut släppte det.
Slog till i Zagreb
Mitt under säsongen började Lahdenperä klättra i listorna. På den första tävlingen efter jul, i Zagreb, åkte Lahdenperä in på trettonde plats. Under äckliga förhållanden i klassiska Kitzbühel slog han till med en sextondeplats - från startnummer sjuttio.
- Jag var väldigt bra på uppkörda banor. Jag var den åkare i världscupen som tog poäng med högst startnummer. Jag lyckades åka fort och ha ett högt tempo, jag tjänade på det.
De där små succéerna - inga segrar, men fullt godkända insatser - betydde allt för Lahdenperäs självförtroende. De stora framgångarna kom förvisso i Europacupen, som Anton så småningom vann, men han körde bra även i världscupen.
- Det var en grymt bra säsong. En comeback, eller vad man ska säga, från att det gått så tungt året innan.
Din bästa någonsin?
- Ja, ja, ja. Utan tvekan.
Med facit på hand innebar den också hans i särklass bittraste nederlag.
För tillfället befinner sig Anton Lahdenperä hemma i Gällivare. Med två månader på resande fot sedan säsongen inleddes känns det harmoniskt att få nöta på den egna madrassen och träffa kompisarna igen.
Hårt arbete gäller
Men i dag drar Lahdenperä till finska Levi, för världscuppremiären i slalom på söndag.
Nu är det färdigmyst.
- Jag måste vara aggressiv, bara smacka på. Även om det är isigt så får man inte börja smyga och åka på känsla, jag måste bli ett djur.
I och med starten på tävlingssäsongen börjar det också bli dags att fundera på vad som egentligen ska åstadkommas. Anton är säker på en sak: Fjolårets fina resultat var inte en slump eller engångsföreteelse, de var snarare frukten av hårt och konsekvent arbete.
Med ännu hårdare arbete borde alltså resultaten bli ännu bättre.
- Jag ser verkligen fram emot den här säsongen. Jag ska försöka att komma bland de femton bästa, för att kunna utmana mot toppen så måste man nästan hamna i den seedade gruppen och det gör jag om jag lyckas. I fjol kom jag kring plats tjugo, i år vill jag hamna närmare plats tio.
Är det där du känner att du hör hemma?
- Ja, det är det. Jag tror att om jag åker som jag gjort på träning har jag goda chanser.
...och till våren är det VM i Garmisch-Partenkirchen.
- Ja, och där ska jag vara med. Det kommer att krävas topp tio-resultat för att göra det, men väl där kan det mesta hända.
Fick OS-nobben
Från ett framtida mästerskap är inte steget särskilt långt till ett dåtida mästerskap. Och det för oss raskt in på det där bittra nederlaget.
Anton Lahdenperä dök ju faktiskt - helt oväntat - upp i allvarliga diskussioner kring det svenska slalomlaget till Vancouver-OS.
Det slutade med att Jens Byggmark fick åka till Kanada - och att Lahdenperä blev besviken.
- Det blev jag ju. Med all rätt, det rörde sig om en hundradel till slut, hade jag bara åkt en hundradel snabbare i Zagreb så hade jag fått åka OS. Dessutom var det tränarna som hade det i sina händer, det var de som avgjorde. De valde den andra killen. Jens. Det var tufft.
För att tala klartext: Anton Lahdenperä var ordentligt irriterad över petningen. Men ju längre tid som gick, desto mindre svallade känslorna. Till slut kunde han se ljuset i slutet på säsongen.
- Det var tungt då, men när OS var över tänkte jag inte desto mer på det.
Bästa åren är kvar
Du kunde känna dig nöjd med säsongen till slut?
- Ja, verkligen. OS fanns ju inte med i tankarna när jag började säsongen, det var inte ens i närheten. Hade jag fått åka så hade det varit en stor bonus.
Men du blev rätt sur...
- Det är fyra år mellan chanserna, det är klart att man blir besviken.
Och om fyra år ska världens bästa vinteridrottare samlas igen. Spelplatsen heter Sotji och ligger vid ryska Svarta havskusten. 2014 är Lahdenperä 29 år gammal.
- Det är mitt långsiktiga mål, då någon gång ska jag vara som bäst. Statistiskt sett är de bästa alpina åkarna 29 år eller äldre, så jag har mina bästa år kvar.