Michel Tornéus, 31 år, är född i Stockholm, Botkyrka, men han har sina rötter i Norrbotten. Ännu i dag bor större delen av hans släkt, på mammans sida, kvar i Boden med omnejd.
– Bland annat så bor min mormor (Karin Tornéus) kvar. Sedan så har jag släkt runt om i Boden, Harads och några i Luleå.
Hur följer din mormor dig på dina tävlingar?
– Hon har ju blivit lite gammal så oftast följer hon mig via tv, men några släktingar har varit ner hit kollat på tävlingar.
Under uppväxten så gjorde Michel Tornéus frekventa besök i Norrbotten.
– Jag var i Boden varje sommar och varje jul fram tills det att jag fyllde 15 år, säger Tornéus.
Vad hände sedan?
– Jag ville vara med kompisarna hemma i Stockholm, men tiden i Boden var väldigt bra.
Vad minns du från den tiden?
– Jag kommer ihåg att jag cyklade in till Björknäsvallen och tränade på egen hand. Sedan minns jag också hur man byggde upp Nordpoolen. Det var en bra tid och vi var mycket i en by som hette Gransjö utanför Boden och där fiskade vi mycket.
– Jag är nästintill Bodensare, skrattar Tornéus.
Hans rötter i länet går dock djupare än så då hans morfar var renskötare från Nedre Soppero.
– Jag var också lite i Nedre Soppero, men inte alls lika ofta som i Boden. Fast det är en viktig del av mig då min morfar kommer därifrån.
Att det finns en viss längtan till Norrbotten erkänner Michel och han hoppas på ett snart återseende.
– Jag hoppas att jag får tid att besöka Boden till hösten. Jag skulle vilja besöka friidrottsklubben där och prata lite med ungdomarna för förutsättningarna finns i Boden och skulle de också få en riktig hall så vore det perfekt, säger Tornéus innan han fortsätter;
– Det har redan kommit flera riktigt bra friidrottare från Boden och med en hall skulle det givetvis vara riktigt bra. För att kunna träna seriöst i Norrbotten så är en hall i stort sett ett måste. Talangerna finns utan tvivel i Norrbotten – men kanske inte alltid de perfekta förutsättningarna.
I dag är Michel Tornéus en av Sveriges mest framgångsrika friidrottare med mängder av nationella och internationella medaljer. På lördag är det dags för den traditionstyngda Finnkampen.
– Det är alltid kul med Finnkampen. Den är väldigt speciell då man är tre i varje gren och det blir lite som många små landslag i landslaget. Det handlar om att du inte bara kan tänka på dig själv när du tävlar utan du har två lagkompisar också.
Tornéus gjorde sin debut i Finnkampen 2005 som 19-åring. Trots att han har några segrar från just Finnkampen så har de två senaste åren slutat med två andraplatser.
– Nu är det dags för seger igen. De senaste säsongerna har jag varit väldigt trött efter mästerskapen även om det är lika nu då jag knappt har varit hemma efter VM i London så känns det bättre.
Är det lika roligt nu som vid debuten 2005?
– Nä inte riktigt. Det är alltid speciellt med en debut. Då var det på Ullevi i Göteborg och det var runt 25 000 på läktarna det var häftigt. Det var ganska nervöst att bara gå in i matsalen för det var många stjärnor i landslaget just då.
Stora stjärnor då var Christian Olsson, tresteg, Carolina Klüft, mångkamp, Kajsa Bergqvist, höjdhopp, Stefan Holm, höjdhopp, och några till.
– Det var inte bara att knalla in och sätta sig bredvid stjärnorna som jag bara hade sett på tv tidigare. Fast allt gick bra och de välkomnade mig precis så hoppas jag att jag är när det kommer in nya idrottare. Det handlar om att få alla nya att känna sig trygga i laget.
Hur är formen inför Finnkampen?
– Formen är bra och känslan är riktigt bra, säger Tornéus.
Efter förra årets poängförlust, 9–13, i Finnkampen har det svenska längdhoppslaget spänt bågen hårt.
– Vi har aldrig tagit en trippel i längdhopp, men nu känns det som om att det dags för det. Vi har ett riktigt bra lag i år och det ska bli spännande att se hur långt det räcker.
De tre längdhopparna är förutom Tornéus, personligt rekord 8.44, även Andreas Otterling, 8.06 m, och Thobias Nilsson Montler, 8.04 m.
Längdhoppet startar 18:25 på lördagskvällen.