Christoffer Bernspång har tagit den långa vägen, från Lerbäcken i Luleå till en kvartsfinal i fotbolls-VM.
I dag verkar han som videoanalytiker i herrlandslaget, och jobbar framför allt med scouterna Tom Prahl, Lasse Jacobsson och Roger Sandberg, från Råneå i kartläggningen av motståndet.
Bernspång har varit i Luleå under sin ledighet.
Under den arbetsfria perioden i Norrbotten har Bernspång bland annat varit på ett studiebesök hos Luleå Hockey.
– Jag passade på i och med att jag skulle vara häruppe, och när det finns en väldigt tydlig elitmiljö i form av Luleå Hockey som dessutom presterar oerhört bra. Då bokade jag in ett studiebesök med Stefan ”Skuggan” Nilsson för att ta del av deras arbete, hur de jobbar med videoanalys runt sitt lag.
– De tog emot mig med väldigt öppna armar. Jag var med på matchen mot Skellefteå (17 december). Jag satt då med Gusten Törnqvist, som är målvaktstränare och videocoach. På morgonen dagen därpå satt jag med coacherna på deras möte för att gå igenom matchen. De släppte verkligen in mig bakom kulisserna för att se hur de jobbar med video.
Finns det några likheter i hur ni arbetar?
– Man måste komma ihåg att det är två enormt olika kontexter. Med ett landslag där vi spelar tio matcher per år, kontra ett klubblag. Förutsättningarna är så väldigt olika, så vi skulle inte kunna jobba på sättet som de jobbar och de kan inte jobba som oss. De kan jobba mer på detaljer än vad vi kan. Vi kan inte gå så isolerat på en liten detalj. Vi måste få helheten att få fungera bra.
Senast kommer Bernspång och landslaget från ett avslutat EM-kval.
Han visar upp scoutingarbetet som gjordes inför Sveriges avgörande kvalmatch på bortaplan mot Rumänien, som efter en svensk 2–0-seger fixade en ny mästerskapssommar för landslaget.
Efter matchen pekade experter på att det var den bästa matchen som landslaget har gjort, sedan Janne Andersson tog över rodret.
– Jag kan nog vidhålla det. Det är en av de bättre matcherna som vi har gjort under de senaste åren. När vi får tag i bollen så spelar vi fotboll. Och när vi får ett bra resultat får de oerhört svårt att skapa någonting på oss, säger videoanalytikern från Luleå, Christoffer Bernspång.
Men 39-åringen från Luleå är långt ifrån en novis i sammanhanget.
När han var en del av ledarstaben som tog Sverige till en VM-kvartsfinal i Ryssland var det hans elfte mästerskap, med U21-EM-guld och VM-brons på damsidan som främsta meriter.
– Jag har haft turen att hamna på några ställen där det har blivit bra, säger Bernspång ödmjukt.
Mästerskapet i Ryssland var Sveriges bästa sedan VM-bronset 1994, en succé som inte många såg på förhand.
– Det var två-tre gånger när jag var så trött, att jag kände mig helt apatisk. Vi har ledarmöte varje kväll där vi samlas. Det var något tillfälle när ”Janne” (Andersson) sa åt mig. ”Du går och lägger dig efter det här”. Då sov jag elva timmar utan avbrott.
– Hade någon sagt till en på förhand, att det här är vad du ska gå igenom den närmsta månaden. Då hade man tänkt – det här kommer ju inte gå. Men när man är mitt i det kör man bara.
Måste vara speciellt när allt är över och rampljuset slocknar?
– Det är en jäkla tomhet. Oerhört konstig känsla. När man kommer ut på andra sidan tänkte jag, ”gick detta". På något sätt löste man det, eftersom det är det bästa man någonsin kan uppleva.
Sverige har nu kvalificerat sig för fotbolls-EM nästa sommar, och snart är Bernspång igång med förberedelserna inför mästerskapet.
– Vi åker till Qatar på januariturné. Så fort vi kommer hem därifrån så börjar arbetet med förberedelserna inför EM.
Under lottningen i december stod det klart att Sverige ställs mot Spanien, Polen och ett lag från playoff-spelet.
– På det sättet är det tacksamt att vi fick Spanien. De har förvisso spelat två matcher sedan vi mötte dem, och de ska jag givetvis ta tag i. På Polen får jag lägga extra koll för att läsa in mig på. De har vi inte mött, och jag har inte sett dem heller.
Trots den enorma erfarenheten som Bernspång sitter på, är inte tränaryrket något som lockar i dagsläget.
– Man ska aldrig säga aldrig. Det är omöjligt att sia hur man kommer resonera i framtiden. Men som det ser ut just nu så trivs jag oerhört bra. Jag får vara med i processerna som en liten pusselbit i bakgrunden. Som jag känner i dag, känner jag inget behov att vara tränare för att få vara den som bestämmer.