Många "backar" Durmaz: "Det har blivit en jättestor motrörelse"

Efter rasistiska påhopp på landslagsspelaren Jimmy Durmaz har internet överöst honom med inlägg markerade med hashtaggen #backadurmaz. Matilda Boudin från Luleå är en av dem som engagerat sig i motrörelsen.

Foto: Maja Suslin/Sisi idrottsutbildarna/Instagram

Fotboll2018-06-24 21:03

Till vardags arbetar hon som idrottskonsulent vid Norrbottens idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna, men i det här sammanhanget agerar hon som privatperson. När hon fick se de rasistiska kommentarerna på Jimmy Durmaz Instagramkonto började hon själv anmäla och uppmana andra att anmäla dem till de ansvariga hos Instagram.

– Det har förekommit alltifrån rasistiska tillmälen till rena hot. Vi vill få dem att ta bort det som inte ska vara där. En del har blivit borttaget, men en del har släppts igenom, konstaterar hon.

Samtidigt har de försökt dränka de rasistiska kommentarerna med sina egna och markerat dem med hashtaggen #backadurmaz.

– Det har blivit en jättestor motrörelse. Nu är hans konto överöst av kärlek, säger hon.

Matilda Boudins sambo André Samuelsson arbetar också på Norrbottens idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna, och vid sidan av jobbet är han fotbollsdomare sedan många år.

Inte heller fotbollen i Norrbotten är förskonad från rasistiska tillmälen, berättar han.

– Det är sällsynt men det finns här också.

Det kan vara publiken eller spelarna som ropar till varandra.

– Det har förekommit incidenter med rasistiska inslag och även sexistiska inslag och det finns de som har blivit anmälda för det. Inte i var och varannan match, utan vid något enstaka tillfälle som jag känner till.

Inom både SISU och Riksidrottsförbundet arbetar de aktivt för att skapa en mer tolerant miljö inom idrotten, berättar André Samuelsson. Just Jimmy Durmaz är en av ambassadörerna i projektet "Locker room talk" som startar i höst och där man ska arbeta med jämställdhet och schyssta attityder i förebyggande syfte.

– Vi kommer att möta barn och ungdomar mellan 10 och 14 år för att diskutera könsnormer och rasism och hur vi pratar med varandra – vilket språk vi använder, vad som är ok och inte ok att säga.

En annan åtgärd är att Riksidrottsförbundet har satt upp mål och kriterier som alla förbund måste leva upp till för att ta del av det lokala aktivitetsstödet och riksförbundets stödåtgärder.

Men vad kan man göra åt rasistiska och sexistiska kommentarer på Internet?

– Det är en svårare fråga. Om jag talar som privatperson så ser jag det som att det speglar att vi har ett samhällsklimat där det blir mer och mer accepterat, säger André Samuelsson.

Han tror att vi måste börja prata om de här frågorna i större utsträckning för att få bukt med dem – i skolan, hemma vid köksbordet och även i idrottsföreningen.

– Någonstans måste man ju börja och barn är fortfarande formbara. Sedan kan man tycka att vi vuxna borde kunna ta ansvar för vårt eget beteende – men det verkar inte gå så bra.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!