Malin Sundqvists dotter Ida Sundqvist Westerberg lämnade Luleå Fotboll och gick till Sundsvalls DFF. Nu har mamma Malin blivit något av en ersättare till dottern i Luleå Fotboll.
Hon har spelat A-lagsfotboll i fyra olika årtionden.
Hon fick spela med sin dotter.
Men inför den här säsongen tänkte faktiskt Malin Sundqvist ge upp karriären.
– Jag hade slutat. Då ringde LSK och jag sa nej, nu ska jag inte spela mer. Men sen ringde Birger (Grahn, ordförande i Luleå Fotboll) och då gick det inte att säga nej. Jag sa att jag kommer, men att jag inte kan lägga ner så mycket tid. Men så kommer man hit och då är man fast, för det är så jävla roligt, säger hon och fortsätter:
– Jag halkar alltid tillbaka, det är som en drog.
För några år sedan, i Luleå SK, sa du att fotboll är roligare än någonsin.
– Och det är fortfarande lika roligt. Sen vet jag inte vad de här säger, om att ha en kärring i laget. Men så länge jag tycker att det är kul så kör vi.
– Sen är det säkert många föräldrar som kanske tycker att jag borde lägga av. Nog har man väl fått höra att jag tar plats från någon ung.
Hon hade inte så höga ambitioner med den här comebacken. Egentligen återvände hon till division 2. Men nu spelar hon med Luleå Fotboll och i derbyt mot Bergnäsets AIK gjorde hon ett av målen.
– Jag skulle spela med utvecklingslaget för att de var för få spelare. Sen blev det sjukdomar, skador och flyttar så att det blev lite folk i A-laget också. Men jag sa: jag kommer.
Det må ha passerat över 20 år sedan glansdagarna när Malin Sundqvist spelade i allsvenskan med Alviks IK. Men Sundqvist håller fortfarande klassen för division 1.
– Hon har gjort det jättebra sedan hon började lira med oss i division 1 också. Hon har varit en av våra bättre spelare, både med hennes rutin och att hon vet hur man ska röra sig. Men framför allt visar hon en vilja, hon visar att hon vill något, säger tränaren Daniel Kalén och fortsätter:
– Det bevisar att det är alldeles för många som lägger av alldeles för tidigt.
Malin Sundqvist:
– Det känns inte riktigt som det har gjort tidigare, det går inte lika fort för mig. Bollen rullar snabbare än tidigare. Det känns i kroppen också, nu har jag fått någon jädra känning, så vi får se hur det går med den.
Hade du trott det här, att du skulle spela division 1 som 45-åring?
– Definitivt inte. Och att jag ändå hänger med hyfsat mot de här ungdomarna, det får jag ändå vara lite stolt över.