Jörgen Eriksson, som tillträdde som ny ordförande i IFK Luleå inför den här säsongen, berättade för Sporten i våras om föreningens framtidsplaner. Målsättningen var att inom fem år nå superettan.
Med den första av fem spelade säsongerna i femårsplanen nu färdigspelad, kan vi konstatera att laget klarade av delmål ett, nämligen att hålla sig kvar i norrettan som nykomling. Därmed kan föreningen bocka av den första punkten.
År två, som traditionellt ses som ett svårt år för föreningar, är planen att IFK Luleå ska ta ytterligare kliv framåt och bli ett etablerat mittenlag i norrettan. Den här säsongen säkrades kontraktet i den näst sista omgången.
Piteå IF klarade sig kvar som nykomling i division 1 2015 men åkte ur 2016. Bodens BK höll sig kvar i division 1 2010 men åkte ut året efter. Förra säsongen, 2019, åkte dock BBK ut direkt som nykomling.
För att summera den här säsongen kortfattat så handlar det om framförallt tre punkter som jag ser som de tre största anledningarna till att IFK Luleå säkrade nytt kontrakt trots den usla starten med fem raka förluster.
1. Ordföranden Jörgen Eriksson hade tillsammans med den övriga ledarstaben krismöten med dels laget som grupp, dels med spelarna individuellt efter den usla starten med fem raka förluster. Efter det kom vändningen. Hade vändningen inte kommit då hade sejouren i ettan blivit ettårig.
2. Hannes Sveijer. 18-årige målvakten lånades in från allsvenska Sirius efter de fem första förlusterna. Med Sveijer vaktandes av IFK-kassen blev det sex raka segrar vilket la grunden till det säkrade kontraktet.
3. William Olausson. Mittbacken har haft en nyckelroll både på planen och utanför i sin roll som lagkapten. Dels var han med och samlade tropperna när det blåste som värst i inledningen men framförallt har Olausson vräkt in matchvinnande mål framåt.
Vad behöver då IFK Luleå göra för att bli ett stabilt mittenlag nästa säsong?
Samarbetet med allsvenska klubben Sirius har fallit väl ut den här säsongen. Alla tre lånespelare från Uppsalaklubben har varit med och bidragit på ett positivt sätt. Men samtidigt har Siriuslånen tagit platser i startelvan på bekostnad av egna spelare. Spelare som Arish Nouri, Karl Åberg, Islam Burman, Sebastian Vigerbäck och Max Wårell har alla fått prova på att stå åt sidan för låneimporterna.
Till viss del förstår jag grejen. Det allra viktigaste, och till vilket pris som helst, så har den här säsongen handlat om att säkra kontraktet. Men Jörgen Eriksson har också varit noggrann med att klubben ska växa ytterligare och ha en trovärdighet i sin ungdomsverksamhet som ska ge frukt även i A-laget så småningom. Den trovärdigheten har inte IFK Luleå nu i och med att det hellre lånas in spelare.
Sammanlagt har IFK Luleå haft sju spelare på lån den här säsongen i Patrick Kpozo, Joakim Persson, Hannes Sveijer, Isak Bråholm, Mamadou Kouyate, Sylvester Simba och Pascal Eboussi. Till nästa säsong behöver sportchefen Daniel Kalén säkra upp fler namn som blir IFK Luleås spelare. Dels ger det en trygghet, dels kan det generera inkomster vid eventuella spelarförsäljningar.
Dessutom behövs det mer spets nästa säsong. Något som garanterar framgång är att värva en anfallare som garanterar runt 20 mål. Det ska inte vara möjligt att en mittback slåss om den interna skytteligasegern med 30 matcher spelade.
***
IFK Luleå förlorade sista matchen, hemma mot Sylvia efter sen dramatik, där just mittbacken William Olausson missade straff på stopptid.
Matchfakta
IFK Luleå–Sylvia 1–2
Målet, IFK: Jakob Johansson-Inga