När vi summerar första halvan av serien har IFK 13 inspelade poäng, det är inget som imponerar. Det vi kan konstatera är att om inte poängsnittet höjs så ligger det på en nivå som gör att laget åker ur. Positivt är i alla fall att negativt kvalspel är borta denna säsong och att det känns som att det finns räddningsplankor nere i bottenträsket.
I nuläget har kamratklubben tre lag bakom sig i tabellen, vilket räcker för ett nytt kontrakt. Det som har varit oroväckande för främst IFK är att de haft svårt mot bottenkonkurrenterna. Det gäller att börja vinna de matcherna, hittills har laget endast lyckats vinna mot Assyriska.
Offensiven har inte varit tillräckligt bra, endast 18 mål framåt. Där är IFK bland de sämsta lagen av alla ettanklubbar (både södra och norra inräknat). Nästan hälften av målen har kommit från fasta situationer, så i det öppna spelet har laget otroligt svårt att göra mål. När det gäller att skapa målchanser och få avslut på mål, har laget sämst statistik av alla 32 ettanklubbar. Att det varit tunt framåt beror ju mycket på att de tilltänkta spetsvärvningarna knappt hann sätta foten på norrländsk mark innan de fick lämna. Här får laget hoppas att de senaste nyförvärven kan gå in och bidra direkt och att de orkar det hela hösten. Kan de bli en injektion i anfallsspelet samt även bidra till att andra spelare höjer sig så bör offensiven bli starkare och framför allt spetsigare under hösten.
Att defensiven inte heller har varit tillräckligt bra, snittet på insläppta ligger på två mål per match, så förstår alla att det är en dålig kombination för att vinna fotbollsmatcher. Det jag kan sakna i flertalet matcher är en genomtänkt slutforcering. I derbyt mot Piteå, där IFK var det bättre laget tills det blev underläge, satt jag och väntade på att IFK skulle öka och slutforcera för att trycka dit en kvittering. Men ingenting hände, det kom knappt ett avslut på mål och till sist blev det ett mindre smickrande 0–3 som slutresultat. I de situationerna vill jag se en desperation där spelarna gör allt för att få med sig ett resultat. Det är det som kommer att krävas under höstmatcherna också, lite mer cyniskt spel, gör det som krävs för att vinna matcher oavsett hur det ser ut.
Jag kan tycka att det är märkligt av IFK att efter uppehållet inte ha någon träningsmatch som förberedelse inför den viktiga hösten. Det hade varit ett bra sätt att snabba på processen med att få in de nya anfallarna i laget och spelsättet. Allt för att komma ännu bättre förberedda till den viktiga omstarten.
För det kommer smälla direkt och närmsta månaden blir oerhört viktig. Efter Gefle hemma nu på söndag, väntar i tur och ordning Assyriska, Piteå IF och Hammarby TFF. Tittar vi på tabellen ser vi alla hur viktiga dessa matcher är. Blir hösten mörk eller ser vi en ljusning efter dessa matcher? Svaret får vi ganska omgående.
Norrbottenskollegan Piteå, har gjort en bra vårsäsong. 18 poäng som nykomling de första 15 matcherna är bra, och lägg till en fin derbyseger mot IFK. Däremot fick laget lite baksmälla efter derbyt, endast en inspelad poäng på de tre efterföljande matcherna, men en bra och viktig hemmaseger senast mot Gefle. Det gäller nu för Piteå att fortsätta vara hungriga efter poängen och inte tro att det är något som löser sig själv.
Piteå har fått till spets i de två ändarna på laget, det vill säga Conor O´Keefe i målet och anfallarna framåt med Pashang Abdulla i spetsen. Kan Piteå bibehålla fokus och orka prestera i varje match så kan vi förmodligen, och förhoppningsvis, summera en väldigt positiv nykomlingssäsong.
När vi summerar säsongen 2021 är givetvis drömscenariot att både IFK och Piteå har klarat kontraktet. Sedan hoppas jag BBK gör de två lagen sällskap till 2022. För norrbottnisk herrfotboll är det sedan viktigt att både Notviken och BAIK håller sig kvar i tvåan, och gärna att Kiruna tar klivet upp till tvåan.
Kör hårt!